Med kvotering kommer konflikter

Hur ett rättvist samhälle ska byggas är alltjämt en av politikens viktigaste frågor, och en av de svåraste.

Varannan damernas? Förra året sade EU-parlamentet ja till könskvotering för bolagsstyrelser, skriver Sten Widmalm.

Varannan damernas? Förra året sade EU-parlamentet ja till könskvotering för bolagsstyrelser, skriver Sten Widmalm.

Foto: Mark Earthy

Krönika2023-05-20 06:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kvotering, till exempel till politiska ämbeten, högre utbildning, förvaltning och företag utgör ett särdeles politiskt laddat ämne. 

Även om det i Sverige till exempel eftersträvas könsbalans i den offentliga sektorn, så säger diskrimineringslagen nej till kvotering. Men förändringar i EU visar att det kan bli annorlunda här inom en snar framtid. Förra året sade EU-parlamentet ja till könskvotering för bolagsstyrelser. 

Sverige har undantagits, men starka politiska krafter vill att Sverige rättar sig efter EU. Motivet är lika enkelt som behjärtansvärt. Att skapa mer rättvisa. Och även om inte lagen kräver kvotering så blir det allt vanligare att det ställs krav på företag att styrelser ska vara mer representativa – och då i relation till fler identiteter än kön. Hur ser det ut i andra delar av världen?

I USA är kvotering vanlig i olika verksamheter, men det kan snart ändras av Högsta domstolen. Den konservativa börsmäklaren Edward Blum har under lång tid drivit rättliga processer som förväntas begränsa kvoteringspolitiken (Brooke Masters, 23 maj 2023, Financial Times). Han har också ett lättbegripligt argument för rättvisa – rekrytering ska vara färgblind. 

Han menar att gamla orättvisor inte kan motivera nya, och att meritokratin måste värnas. Han visar att bland annat hur kvoterad antagning till universitet skapar ny diskriminering mot vissa grupper. I USA är ett nytt politiskt krig om kvotering under uppsegling. 

I Indien råder det ständigt konflikt om kvotering. Sedan självständigheten (och tidigare) har lågkastiga och stamfolk haft omfattande kvoteringsrättigheter. Det har i sin tur möjliggjort klassresor som aldrig annars skulle ha skett. Men kritiker menar att kvotering även där motverkar rättvisa på sikt. Identiteter som är basen för just fördomar och orättvisor förstärks. Stamfolk och lågkastiga blir låsta i underordnade hierarkiska positioner. 

Dessutom uppstår det ständigt våldsamma konflikter i kampen om vilka grupper som ska få rätt till att kvoteras. Det var orsaken till de omfattande sammandrabbningar i delstaten Manipur nyligen som ledde till minst sextio dödsoffer, ett par hundra skadade och att 35 000 personer fick lämna sina hem. 

USA och Indien kan vi på vårt betryggande avstånd betrakta som extremfall. Blir det fler kvinnor i bolagsstyrelser så kommer det inte leda till upplopp här. Men oavsett om man är för eller emot kvoteringar så kommer politiken om kvoteringar att bli allt viktigare och vanligare – här i Sverige och i EU. Och det kommer att uppstå konflikter. Hur ett rättvist samhälle ska byggas är alltjämt en av politikens viktigaste frågor, och en av de svåraste.