Måste allt byggas i södra staden?

Det kan vara på sin plats med lite beslutsångest i kommunen.

Nya spår till Uppsala förutsätter nya bostäder i staden.

Nya spår till Uppsala förutsätter nya bostäder i staden.

Foto: Adam Ihse

Krönika2021-11-04 21:56
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På tisdagen den 9 november går tiden ut för samråd om de två nya järnvägsstationer som ingår i utbyggnaden av sydöstra Uppsala. Det är Trafikverket som skickat ut underlaget som i första hand handlar om hur den nya stationen Uppsala Södra ska utformas. På debattplats i UNT 2021-10-31 skrev Mats Åkerblom om förslaget som han riktade stark kritik mot. Annat slags kritik kommer från dem som bor i de berörda stadsdelarna och protesterande har samlats till manifestationer mot utformningen av hela utbyggnadsområdet.

Vad gäller själva den fördjupade översiktsplanen för området har den redan varit föremål för samråd och planen ska fastställas i december.

Självklart måste de som bor i området få uttrycka sina åsikter om förslaget, men det pinsamma är ju att de bara är en del av dem som har intressen i planen. Grunden för hela utbyggnaden är delvis förlagd utanför kommunen, till staten. I det så kallade Uppsalapaketet är det staten som ville ha en uppgörelse med Uppsala och Knivsta kommuner om totalt 48 000 nya bostäder i båda kommunerna till mitten av seklet för att två nya spår ska byggas från länsgränsen mot Stockholm, fram till Uppsala C.

Fyra spår har hög prioritet i såväl kommunerna som i regionen. Det råder stor trängsel på de spår som finns i dag där fjärrtåg, godståg, lokaltåg och pendel ska samsas. Ivern förefaller inte vara riktigt lika stor på Trafikverket som ska prioritera satsningarna på hela järnvägsnätet. Det finns många järnvägssträckor i landet som behöver rustas upp och tidigast 2026 kan man komma igång i Uppsala.

Självklart måste kommunen vara alert och ligga på Trafikverket men att takten i planeringen mattas något gör att kommunledning och framför allt Uppsalaborna kan ägna sig åt lite eftertanke, kanske rentav beslutsångest, inför den gigantiska utbyggnaden. Facit av efterdyningarna av pandemin gör att man borde kunna rucka lite på planerna, både när det gäller antal bostäder och även utformningen av dessa.

Det senaste året har ett stort antal Uppsalabor tvingats arbeta i hemmet och det förefaller som om detta kommer att bli mer vanligt. Redan har efterfrågan på större bostäder och särskilt enfamiljshus ökat. Bergsbrunna och södra staden ska ju utformas så att bebyggelsen blir stadslik – men tänk om de som söker nya bostäder om fem tio år inte vill bo i höga flerfamiljshus, hur stadslikt det än blir? Byggnadstakten måste helt enkelt inte vara panikartat snabb.

Och förbjudna tanke – hur länge håller ett avtal? Måste verkligen 48 000 nya bostäder byggas?