För drygt fyra månader sedan invigdes Stora torget i Uppsala med pompa och ståt. Staden skulle få ett nytt vardagsrum, tillgängligt för alla. Springbrunn och utrymmen för att flanera, träd och blomster, en kandelaber och morgonpiggt ljud skulle locka fler till Uppsalas absoluta centrum.
Men detta efterlängtade vardagsrum är numera decimerat av en inhägnad som lägger beslag på nästa en fjärdedel av torget. Ett etablissemang vid torget har utvidgat sin utemiljö med bord och stolar – och vi Uppsalabor får finna oss i att ytan för allmänheten minskat avsevärt.
Detta ser jag som ett exempel på en bristande omsorg om Uppsalas innerstadsmiljö. Det finns fler exempel. Kvarteret Bredablick, i hörnet av Kungsgatan och S:t Olofsgatan, riskerar att få en ny byggnad på tomten. Det planerade huset ska ha en del mot gatan med fyra våningar och sedan fullbordas av en tio våningar hög tillbyggnad mot den bakomliggande gården.
Med skohorn ska skapelsen trängas in på den lediga ytan mellan två hus. Därmed påverkas inte bara kvarterets miljövärden utan en stor del av innerstaden. Detaljplanen behandlas just nu hos Mark- och miljödomstolen efter att kommunfullmäktiges beslut om fastställelse överklagats.
Ett tredje exempel på nonchalant hantering av stadsmiljön plus skolelevers behov av utrymme utomhus, är den byggenskap som nu färdigställs på Fyrisskolans tidigare skolgård vid Luthagsbron. Här har skolgårdens fria yta uppenbarligen stuckit i ögonen på stadsplanerarna som sett till att ytorna täppts till med flera höga bostadshus. Det finns normer för skolgårdars storlek men de tycks inte gälla i stadskärnan. Byggnaderna gör dessutom att Fyrisåns strandmiljö påverkas och blir mindre tillgänglig för allmänheten.
Stadsläkning har under decennier varit en av ledstjärnorna för Uppsalas innerstadsutveckling. Tomma ytor, områden utan någon särskild identitet, skulle byggas igen med bostäder eller annan byggenskap. På sina håll är det inte omotiverat men att se alla obebyggda tomma ytor som möjliga att bygga bostäder på påverkar stadsbilden negativt.
Konkurrensen om mark i Uppsalas centrumkvarter har nu blivit så stor att rimliga hänsyn till god stadsmiljö eftersätts. Intresset för Uppsalas utveckling är mest inriktat på fyrspårsavtalet och konsekvenserna för de sydöstra stadsdelarna. De frågorna är förstås av största vikt, men det går inte att släppa kontrollen av hur innerstadsmiljön utformas. Ett tiovåningshus mitt bland äldre och lägre bostadshus vittnar inte om någon omsorg om stadsbilden.