Efter regeringsskiftet i höstas kom Sveriges miljöpolitik i kläm. I synnerhet var utsläppsmålen för 2030 hotade, men även målet om nollutsläpp 2045. De främsta orsakerna var den sänkta reduktionsplikten, särskilt för diesel. Även slopade miljöbilspremier (bonus-malus-systemet) och alltför låga satsningar på förnybar energi togs upp av kritikerna efter höstbudgeten.
Det finns förklaringar. Rysslands invasion av Ukraina har förändrat hela energimarknaden. Den påföljande inflationskrisen har satt hushåll och småföretag, särskilt jordbruk, under stark press. Något måste göras. Men hur lätta på kostnaderna utan att överge utsläppsmålen? Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har varit tydlig med att målen ligger fast. Vilka åtgärder man tänkt sig ska presenteras i den klimatpolitiska handlingsplanen i höst.
Etiketten ”nedsmutsare” har dock skavt på de tre regeringspartierna. Förtroendesiffrorna sjönk snabbt och det gick inte att vänta på att klimatpolitiken skulle presenteras i sin helhet. Det är åtminstone en sannolik förklaring till att regeringen kallade till pressträff för en månad sedan där man slog fast att två nya havsbaserade vindkraftsparker ska byggas utanför västkusten.
Det fanns uppgifter om att statsminister Ulf Kristersson (M) tryckt på för att det skulle bli klart med vindkraften. Beslutet fattades i strid med myndigheter som inte kunnat enas om placeringen, försvaret har också haft synpunkter. Det fattades dessutom i strid med SD:s syn på vindkraft och skapade en spricka i regeringssamarbetet. Kristersson drev igenom vindkraftsparken med hjälp av landshövdingen i Halland, Brittis Benzler. ”Samhällsintresset överväger”, sade Benzler om beslutet att kunna ha höga vindsnurror utanför kusterna.
Den förra fredagen kom nästa triumf för regeringens nya gröna linje. I EU-ordförandeskapets elfte timme landades en överenskommelse om EU:s stora klimatpaket. ”Sverige har tagit EU:s klimatpaket Fit for 55 i mål”, meddelade energiminister Ebba Busch (KD) ”Allt är äntligen färdigt”, fyllde arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) på med. Fit for 55 syftar till att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent senast 2030.
Det var en sanning med modifikation då vissa skattetekniska frågor återstår att lösa. Exempelvis motsätter sig de flygberoende östaterna Cypern och Malta de nya pålagorna på flyget och i skattefrågor krävs enighet bland samtliga medlemsstater.
Annars gäller majoritetsbeslut och där har Sverige onekligen lyckats föra samman vitt skilda ståndpunkter och förutsättningar till hållbara kompromisser. Det gäller också på områden när ordförandelandet fått svälja förtreten, som i det omdiskuterade förslaget om ”naturrestaurering”. Ängar och våtmarker ska återskapas, skogar blandas upp och grönområden byggas i städerna. Påverkan blir stor för jordbruket och skogsförvaltningen, ansåg Sverige som röstade nej.
Fit for 55-paketet är en framgång för hela EU. Kontinenten kan också glädjas över en ny rapport som visar att förnybar energi som vind- och solenergi för första gången producerade mer elektricitet än fossila bränslen under 2022. Vind- och solenergi genererade 22,3 procent av elen i EU mot 20 procent för fossila bränslen (SvD 16/6).
Regeringen har en del i detta, men glorian kan lätt halka på sned igen. DN avslöjade nyligen att regeringen krävt att få använda den omstridda Bio-CSS, en metod för att fånga in koldioxid som ännu bara finns på pilotstadiet, för att nå EU:s utsläppsmål 2030 (DN 19/6). En trovärdig miljöpolitik behöver många ben att stå på, som hänger ihop och bildar en helhet. Det är i första hand klimatförändringarna som ska påverkas och inte lättrörliga svenska väljare.