Konflikt allt närmare i det olycksdrabbade Iran

Slutet för Trump, en pressad israelisk premiärminister och ett kärnvapenrustande Iran bådar för konflikt.

Irans president Hassan Rouhani.

Irans president Hassan Rouhani.

Foto: AP/TT

Krönika2020-07-25 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Iran har moderniserat flera av de centrifuger som krävs för att anrika uran. Tiden för att framställa kärnvapen kan ha reducerats till endast något år. Att Donald Trump övergav kärnvapenavtalet med Iran innebär alltså ett stort misslyckande om uppgifterna stämmer. 

Den senaste tiden har Iran drabbats av en serie incidenter vilka regimen beskriver som olyckor eller bränder. Den 2 juli tycks en allvarlig attack ha skett mot anläggningen i Natanz, dit de nyaste centrifugerna var samlade. Explosioner har också inträffat på en anläggning som framställer missiler, och dessutom i kraftverk, en aluminiumfabrik och en kemisk produktionsenhet. Nyligen utbröt en brand i hamnen i Bushehr i Persiska viken där sju fartyg förstördes.

Allt pekar på en samlad israelisk operation. Iran, hårt drabbat av covid 19-pandemin och ekonomiska problem, har ännu inte svarat utan håller en låg profil. Entydiga bevis för att Israel har agerat finns naturligtvis inte. Normalt borde man inte tillåta sig att spekulera, men i den politiska situation där både USA och Israel befinner sig är det ändå motiverat att lyfta fram några tankar. Man kan utesluta att Israel skulle ha genomfört attacker utan att USA varit informerat och kanske godkänt dem. Men låt oss först konstatera att de inte utraderar utan bara fördröjer Irans möjligheter att bygga kärnvapen. Nya centrifuger kommer att anskaffas och placeras bättre skyddade.

Varför riskerar Israel då en konfrontation som kan gå överstyr, för en sådan begränsad tidsvinst? Premiärminister Netanyahu är politiskt hårt klämd. Pandemin har ett högt pris, åtalsprocessen för mutbrott fortskrider mot honom och beslutet att annektera trettio procent av Västbanken förfaller nu ha gått i stå utan entydigt amerikanskt stöd. Israelisk politik söker idag energiskt svaret på vem som får makten i USA efter valet i november. Det är alltså möjligt att Israel vill passa på att slå mot Iran innan Trump försvinner från scenen. Kanske för att därigenom skapa en situation där USA blir låst på ett sätt som bakbinder även en ny demokratisk president.

Mot det kan möjligen ställas att även enbart en fördröjning av det iranska kärnvapenprogrammet kan vara en välkommen present till en demokrat, som är beredd att förhandla om ett nytt kärnvapenavtal och tona ner spänningarna med Iran. Detta öppnar ju även för vägen tillbaka till ett samarbete med Europa och kanske en smula vårluft över Nato-samarbetet. I varje fall förebereder sig Israel nu helt säkert även för ett liv efter Donald Trump.