Kompostering räddar inte klimatet

Uppsalas klimatplan har flera luckor som är bekymmersamma.

Krönika av Kersti Kollberg.

Krönika av Kersti Kollberg.

Foto: Manu Fernandez

Krönika2021-08-13 22:16
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

FN:s klimatpanel IPCC gjorde i sin rapport i måndags klart att det är sent på jorden – men ännu inte för sent. Det är fortfarande möjligt att hejda uppvärmningen av vår planet. Kunskapen om hur det ska gå till finns. Kraften och viljan att verkligen genomföra de nödvändiga åtgärderna är dock ojämnt fördelad över klotet. Att det är människan som förorsakar klimatförsämringarna är inte längre en diskussionsfråga, men att dra de nödvändiga slutsatserna är svårare.

Ta Uppsala, till exempel. Här har kommunen tillsammans med regionen, länsstyrelsen, företag, institutioner och vanliga medborgare visat att det globala hotet också är en angelägenhet för Uppsala. Kommunen korades av Världsnaturfonden till årets globala klimatstad 2018. Utmärkelsen grundade sig bland annat på detta samarbete som ska utmynna i en klimatfärdplan som antas i höst. Uppsalas ambitionsnivå är hög.

Lite knepigare blir det när ambitionerna och verkligheten möts. Det märks särskilt i frågan om utbyggnaden av sydöstra Uppsala och det så kallade Uppsalapaketet. De planerade fyra järnvägsspåren mellan Uppsala och Stockholm främjar tågtrafiken vilket i sin tur betyder en positiv effekt på miljön.

Men för att detta ska uppnås, snart eller i slutet av innevarande decennium, kommer mellan 20 000 och 30 000 nya bostäder att byggas i de sydöstra stadsdelarna. Bergsbrunna ska bli en ny stadsdel med stadsmässigt utseende. Detta byggande kräver byggmaterial, maskiner, mycket transportverksamhet med hjälp av motordrivna maskiner och lastfordon. Motordrivna maskiner är till exempel identifierade som stora miljöbovar. Det kommande decenniet, som är ett kritiskt skede i arbetet med att minska utsläppen, väntas ge Uppsalaområdet extra mycket utsläpp.

Till detta kommer bron över Åriket som, trots utfästelser om att den endast är för spårväg och cykling, säkert öppnas även för biltrafik. Var i klimatfärdplanen tas Årikebron upp?

Och hur blir verkligheten när det uppdagas att de som bor i de nya 20 000 till 30 000 bostäderna och ska ta sig in till Uppsala eller till Bergsbrunna station hellre tar bilen än väntar på spårvagnen med en alltför gles tidtabell för att passa stressande nutidsmänniskor?

Många Uppsalabor försöker minska klimatpåfrestningarna genom källsortering, kompostering och återvinning, men för att tydliga resultat ska uppnås krävs storskaliga klimatåtgärder. Det är kommunerna, regionerna och staten som har verktygen och där ligger huvudansvaret för att klimatmålen ska nås.

Privatpersoners kompostering räcker inte.