Kina vill skriva manus för pressen

Kinesiska attacker mot medier och andra som ifrÄgasÀtter regimen lÀr fortsÀtta ett bra tag till.

HÄkan Holmberg skriver krönika lördag.

HÄkan Holmberg skriver krönika lördag.

Foto: Str

Krönika2019-12-21 00:04
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Vad vill Kina med sina attacker mot medier i demokratierna?

MÄnga inom medierna minns de ilskna kommentarer frÄn olika östambassader som ibland dök upp nÀr man i nÄgot inslag pÄmint om diktaturens realiteter. Trafiken upphörde nÀr kommunismen bröt samman i Europa 1989.

Nu Ă€r dags igen. I onsdags skrev Sakine Madon pĂ„ denna plats om hur svenska medieredaktioner uppvaktas med ”anmĂ€rkningar” frĂ„n den kinesiska ambassadens sida. TonlĂ€get Ă€r ofta grovt, ibland nĂ€rmast hotfullt.

Flera internationellt uppmÀrksammade analytiker har ocksÄ visat pÄ intressanta skillnader mellan Kinas upptrÀdande nu och det som pÄ sin tid förknippades med öststatskommunismen. Och det finns ocksÄ skillnader mellan dagens ryska propagandakrigföring och den som bedrevs pÄ den sovjetiska tiden.

Den rysk-brittiske författaren och journalisten Peter Pomerantsev pĂ„pekar att sovjetpropagandans syfte var att konstruera ett i alla avseenden avvikande ”narrativ”. Den gĂ€ngse bilden av systemet skulle motverkas genom att en bestĂ€md och helt annorlunda skildring mĂ„lades upp. 

I dag Ă€r syftet ett annat. I stĂ€llet för att presentera en bestĂ€md bild av verkligheten som pĂ„stĂ„s motsvara sanningen om olika förhĂ„llanden, sĂ„ sprider man en mĂ€ngd inbördes oförenliga bilder av vad som hĂ€nt – till exempel med det passagerarplan som för nĂ„gra Ă„r sedan sköts ned av ”separatister” över östra Ukraina. Avsikten Ă€r att skapa osĂ€kerhet om fundamentala förhĂ„llanden, bĂ„de i omvĂ€rlden och inför hemmapubliken, allt för att gynna regimens egna maktintressen.

I den nyutkomna The Light that Failed analyserar statsvetarna Ivan Krastev och Stephen Holmes faktorer som format den politiska utvecklingen efter kommunismens fall 1989 i sĂ„vĂ€l det tidigare Östeuropa, som i Ryssland och i Kina. För den kinesiska ledningen var det obegripligt att kommunistregimerna i Ryssland och Östeuropa helt enkelt gav upp. 

Men för egen del övergav man kommunismens (eller maoismens) missionerande inslag. LĂ€ran stöptes om till ett instrument för att Ă„terupprĂ€tta den kinesiska civilisationens stĂ€llning i vĂ€rlden och för att skilja ut lojala krafter inom landet frĂ„n mindre lojala. 

DĂ„ ses det ocksĂ„ som sjĂ€lvklart att resten av vĂ€rlden – regeringar lika vĂ€l som medier, företag, organisationer och enskilda - ska hĂ„lla sig till det som regimen önskar. Kinas nationella ekonomiska och andra intressen fĂ„r inte störas eller ifrĂ„gasĂ€ttas. DĂ€rför dessa attacker mot medier och andra som inte vill följa manus. Vi bör inte bli förvĂ„nade om det fortsĂ€tter pĂ„ det sĂ€ttet ett bra tag till.