Att alkohol är ett gift vet alla som någon gång druckit för mycket. WHO och flera länder har på senare tid börjat se strängare på alkoholkonsumtion. I slutförslaget till nya Nordiska näringsrekommendationer, NNR2023, rekommenderas ammande mammor total avhållsamhet för att inte störa barnets utveckling. Ammande kvinnor får därmed samma uppmaning som "barn, ungdomar och gravida". Och eftersom Socialstyrelsen och Livsmedelsverket har lutat sig mot Nordiska näringsrekommendationer kan de nya riktlinjerna få betydelse.
Att gravida, barn och unga inte ska dricka skriver nog så gott som alla under på. Men vad är faran med att ammande kvinnor tar något glas?
Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi och som många gånger reagerat mot rekommendationer till nyblivna mödrar, kallar det nya direktivet "totalt ovetenskapligt, bakåtsträvande och moralistiskt" (SvD, 26/5). Hon påpekar att det är en så liten del av alkoholen som går över till barnet via bröstmjölken "att det kan jämföras med att äta en mogen persika".
Mycket riktigt riskerar bebisar inte ofrivillig fylla för att mamma tar en öl eller två.
Men ska man alls dricka när man har ett litet barn? Man kan förstås tycka att alkohol över huvud taget inte hör hemma hos småbarnsföräldrar. Men i så fall borde rekommendationen om total nykterhet riktas mot nyblivna föräldrar generellt. Inte enbart mot mamman som ammar. Varför skulle det inte vara lika viktigt att partnern, ofta en man, är nykter?
Varför skulle det lilla barnets utveckling kunna störas av att just den ammande föräldern tar ett glas?
Trots att några tiondels procent alkohol helt naturligt kan finnas juice, i mogen frukt, sylt och kefir är det inte så att Livsmedelsverket är "ute och mäter alkoholhalten i naturliga livsmedel för att man ska kunna ge sina barn helt alkoholfri mat", påpekar Agnes Wold. Även Viktor Ahlqvist, forskare vid Karolinska institutet med inriktning på hälsa under graviditet, tycker att den nya rekommendationen till ammande låter "som 1900-talets tyckande och 'skrämselfolkhälsa'".
Myndighetsrekommendationer bör alltid bygga på vetenskap och kunskap. Att kunskapsläget om alkohol kan förändras, likt andra forskningsfält, är givet. I Sveriges Radios Kropp & själ diskuterades nyligen frågan under rubriken "Myten om det nyttiga vinet" (23/5). Att för mycket drickande är farligt råder det samstämmighet om. Forskningsläget om det måttliga drickandet är däremot inte lika entydigt.
En del forskare pekar på ökad risk för cancer, medan andra pekar på att hjärt- och kärlhälsan hos personer över 40 kan få en positiv effekt. Men även om vinet – eller vad man nu dricker – inte är "nyttigt", finns det mycket i våra liv som inte enbart ger positiva hälsoeffekter. Vi väljer ändå att småäta godis, ta oss ut i trafiken, strunta i ett och annat träningspass. Den som bara koncentrerar sig på att leva så nyttigt som möjligt har det troligtvis inte så roligt. Att leva är en enda "hälsorisk".
För att återgå till de ammande kvinnorna: ett mycket måttligt drickande innebär inget hot mot barnets väl och ve. Det flödar alltså inte ut gift med modersmjölken. Att föräldrar däremot inte ska dricka för mycket är en självklarhet – samtliga föräldrar.
Som förslaget till den nya rekommendationen är formulerad är signalen till nyblivna mödrar att de äventyrar sina barns säkerhet om de tar ett glas. Det är ett helt onödigt skambeläggande, en moralism man hoppades inte längre fanns.