Kanske dök idén upp då föräldrar hämtade sina barn i den nybyggda Gottsundakyrkan där flickkören repeterade. Kanske hade det betydelse att det fanns gott om musikintresserade barn och föräldrar på samma gata i Valsätra. Kanske var tajmingen rätt för körstaden Uppsala att få sångklasser. Oavsett hur idén föddes är det fascinerade hur ett initiativ kan växa och frodas – om rätt jordmån finns. Eller nja, rätt förutsättningar fanns faktiskt inte till en början.
Uppsala musikklasser firar sitt 40-årsjubileum i höst. Numera är verksamheten ett självklart inslag i stadens skolutbud och kulturliv. Men att staden skulle få musikklasser var verkligen inte självklart i början på 1980-talet. Tvärtom. Det fanns ett stort politiskt motstånd, inte minst hemma vid vårt köksbord.
Min pappa var en inbiten socialdemokrat och han ansåg att alla barn skulle få samma musikaliska skolning – oavsett talang eller intresse. Åh, vad jag var frustrerad. Jag släpade hem kompisar till köksbordet för att sjunga duetter. Vissa var skönsjungande, andra var det inte. Det senare visade verkligen hur svårt det är att skapa musik med någon som varken kan eller vill. Budskapet gick fram. Pappa blev till slut en av de eldsjälar som hjälpte till att dra i gång Uppsala musikklasser.
Det har funnits många eldsjälar under musikklassernas livstid. Somliga har varit namnkunniga frontfigurer, andra har dragit ett hästlass bakom kulisserna. De senare är ideellt arbetande hjältar som obemärkt bidragit till förutsättningar för tusentals elever att sjunga julkonserter, vårkonserter och specialskrivna kompositioner.
Vad hade hänt med den kreativitet och musikalitet som finns i musikklasserna om inte någon hade slagit an den ton som ledde till dagens verksamhet? Hade det gått att bedriva mer musik i fler skolor, vilket många kritiker ville, eller hade entusiasmen då dött ut?
Det är lätt att hylla resultatet av 40 års slit, men det intressanta är egentligen det som initierade processen – de där första trevande samtalen. De kontroversiella idéerna som inbegrep uttagningsprocesser och uttagningsprov. För att inte tala om den upprörande idén att låta små barn ta bussen till en annan stadsdel.
Det som är en självklarhet i dag var sannerligen inte en självklarhet när jag var barn. Men tänk vilken tur för Uppsala att det fanns modiga pionjärer som vågade formulera visionen för drygt 40 år sedan – den provocerande tanken att Uppsala skulle ha musikklasser!