Bekämpa både inflationen och stimulera ekonomin. Ett omöjligt reptrick, om man får tro statsminister Ulf Kristersson (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M). Förra årets höstbudget var ”stram” och när vårbudgeten lades fram i våras lyste skattesänkningar eller andra stora stimulansåtgärder med sin frånvaro.
På grund av inflationen. Enligt regeringen.
Svantesson har fortsatt poängtera att kampen mot inflationen är prioriterad och att regeringen därför kommer att hålla hårt i plånboken. Till höstbudgeten måste regeringen ge upp den hållningen. Dels därför att det inte nödvändigtvis finns någon motsättning mellan att bekämpa inflation och samtidigt stimulera tillväxt, dels därför att Sverige är på väg in i en lågkonjunktur – kanske är vi redan där utan att vi riktigt har fattat det än.
Den senaste statistiken över svensk ekonomi är nämligen nedslående. SCB:s så kallade BNP-indikator, som ger en tidig bild av bruttonationalprodukten, är ner med 1,5 procent från första till andra kvartalet i år. Mätt som årstakt sjunker indikeras att BNP sjunker 2,4 procent. Tidigare har det främst varit den inhemska konsumtionen som fungerat som sänke, medan exportindustrin har tuffat på. Men en bidragande orsak till att BNP nu ser ut att sjunka är en minskad export.
Ovanpå detta är det inte en alltför kvalificerad gissning att hösten kommer att innebära ytterligare fall i konsumtionen när fler svenskar tvingas se räntorna på sina bolån sticka i väg. Och dessutom stiger nu arbetslösheten.
Det normala i ett sådant läge vore att vidta åtgärder för att stimulera ekonomin, antingen genom att sänka skatter eller att höja bidra av olika slag. Kruxet nu är att många av de åtgärder som är krisdämpande också riskerar att elda på inflationsbrasan. Det är också därför Svantesson så kategoriskt avvisat sådana tankar.
Men regeringen gör det väl enkelt för sig – och väl svårt för hårt prövade hushåll och företag. Det finns nämligen gott om finanspolitiska stimulanser – av Kristersson i våras benämnda ”glamour” – som både stimulerar ekonomin och dämpar inflationen.
En lågt hängande frukt är energiskatten. En sänkning av den skulle ge lägre elpriser, vilket både skulle minska inflationen och ge marginaler åt dem som betalar den. Även sänkt matmoms och sänkta arbetsgivaravgifter är exempel på åtgärder som både skulle bita på inflationen och underlätta för företag och hushåll.
Reptricket är inte helt enkelt, men omöjligt är det inte. Det måste regeringen inse och det måste också synas tydligt i höstbudgeten.