På ett fotografi från våren 1900 syns fem män och två kvinnor i en båt på Skolgatan i främre Luthagen i Uppsala. Bilden kommer från en utställning i samband med Universitetsbibliotekets 400-årsjubileum 2021. "Uppsala ligger lågt, vilket märks då det genom åren blivit översvämningar, ofta utmed Fyrisån", lyder bildtexten.
Det är alltså inget nytt, utsattheten vid kraftiga regnväder. Men det kommer att bli värre under det århundrade vi nu befinner oss i. Den globala uppvärmningen gör att extremväder blir vanligare. Hettan gör att marken torkar ut snabbare och blir mindre mottaglig för regn. Det hydrologiska kretsloppet ökar i intensitet. Den varmare luften kan hålla mer vattenånga vilket leder till kraftigare nederbörd.
Extremväderlotteriet för sommaren 2023 pekade först mot extremvärme, en 2018-sommar i repris, med bränder i skog och mark. Men det slutade med översvämningar i augusti genom stormen Hans. Avloppen översvämmades i sydvästra Sverige, i Danmark och Norge. Mellersta Norrland drabbades av översvämningar, bland annat i Åre, och utanför Hudiksvall rasade banvallen med följden att ett tåg spårade ur. Uppsala gick vinnande ur det geografiska lotteriet. Hittills i alla fall, sommaren är inte slut.
Det verkar (i medierapporteringen) som om alla tas på sängen när det svämmar över, från privatpersoner till försäkringsbolag och myndigheter. Så är det definitivt inte. Åtminstone inte sedan 2002, då stora delar av centrala Europa svämmades över av regnvatten. Detta ledde till ett EU-direktiv som reglerar hanteringen av risker och skador till följd av höga vattenflöden. Direktivet fortplantade sig till medlemsstaterna och vidare ut till regioner och lokalsamhällen.
Länsstyrelsen i Uppsala län har tagit fram en riskhanteringsplan för Uppsala. Efter att Uppsala och Fyrisån 2018 pekades som ett område med "betydande översvämningsrisk" togs en reviderad plan fram 2022 som gäller fram till 2027. Där slås bland annat fast att 3 700 personer bor och 1 800 personer arbetar i områden som sannolikt kommer att översvämmas under en 50-årsperiod. Dubblas tiden till 100 år handlar det om 6 500 respektive 5 200 personer.
I 100-årsscenariot skulle 103 byggnader i Uppsala med viktiga samhällsfunktioner översvämmas, bland annat polishuset, nio skolor, en vårdcentral samt Samariterhemmet, vilket i sin tur skulle öka trycket på Akademiska sjukhuset. Uppsalabornas smala lycka är att reningsverket i Kungsängen bara påverkas marginellt. På många andra håll i landet tros avloppsfrågan bli särskilt akut, med rubriker om "bajsvatten" som i Göteborg den gångna veckan (Expressen 8/8).
Riskhanteringen finns med i alla byggprojekt när Uppsala växer, inklusive Sydöstra staden och kring Ultuna/Åriket. Problemet är de långa ledtiderna och att länsstyrelsens plan lär behöva revideras fortlöpande under de kommande decennierna. Stadsplanerarna måste ta höjd för att bostäder, skolor och andra verksamheter kanske inte kan placeras i miljöer som anses finast, det vill säga nära vatten.
Översvämningsrisken kan inte enbart hanteras av staten. Alla behöver tänka till, bedöma risker, se över brunnar och kanske utrusta huset med en pump om man har en källare. ”Räddningstjänsten kan behöva prioritera liv, hälsa och samhällsviktig verksamhet. Det är inte säkert att du får hjälp om till exempel din källare översvämmas", twittrade civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) i förra helgen när stormen Hans var på ingång.
Så är det. Vattnet kommer och det kommer igen. Och människorna som drabbas lär inte se lika glada ut som de trots allt gjorde i båten på Skolgatan år 1900.