Miljöskandaler kan vara explosiva, med gifttunnor som grävs upp och invånare som blivit sjuka i stor omfattning. Svenska fall är exempelvis företagen BT Kemi, som orsakade utsläpp i Skåne fram till 1970-talet, och Boliden, som fraktade gruvavfall till Chile på 1980-talet. Larmen kan också ha tydliga orsak och verkan-samband, som freongaser i kylskåp och ett vidgat ozonhål i atmosfären. I samtliga fall blir det enkelt och tydligt för rättsstater och samfund att agera.
Användandet av PFAS-ämnen har en annan karaktär. När fluoratomer binds till kolatomer uppstår effekter som varit mycket användbara för människans säkerhet och bekvämlighet. Att effektivt kunna kväva eld med brandskum innehållande dessa ämnen är en viktig egenskap. Mer vardagsnära är beläggningar på stekpannor och friluftskläder som stöter bort fukt och andra ämnen.
Baksidan är att PFAS-ämnena inte bryts ned utan lagras i naturen. Mängden PFAS bara ökar och transporteras mycket lätt, det har till och med upptäckts i prover från isbjörnar. Det man kan vara säker på är att ämnena förr eller senare dyker upp i dricksvattnet. De bedöms inte som ”akut giftiga” men de långsiktiga effekterna kan betyda allt från skador på lever och sköldkörtel, ökad risk för cancer och minskad fertilitet. De mest omfattande studierna som publicerats är gjorda på djur.
Kemikalieinspektionen har tillsammans med sina tyska kolleger agerat och sedan bara ett par veckor har EU ett förbud mot 200 PFAS-ämnen. I nästa steg vill man införa ett förbud mot över 10 000 av dessa ämnen, antingen genom en övergångsperiod på 18 månader eller genom undantag för vissa användningsområden, som skyddskläder och medicinsk utrustning.
Evighetskemikalien eller värstingkemikalien, som PFAS-ämnena kallats, har orsakat rättsprocesser i Kallinge i Blekinge och i Uppsala, i båda fallen med Försvarsmakten som svarande. Övningar på flygflottiljerna har lett till höga PFAS-halter i grundvattnet. De kommunala vattenbolagen har tvingats sätta in dyra filter och har stämt Försvarsmakten.
Lika rätt som det är att fasa ut de giftiga kemikalierna, lika viktigt är att det görs på ett bra sätt. Försvarsmakten kan ju försvara sig (förstås!), kanske tillhör verksamheten också sådant som måste få ett undantag? Värre är det för ett mindre företag som Habia Teknofluor i Knivsta, en viktig privat arbetsgivare i en liten kommun, med 66 anställda. Våren 2021 uppmättes höga PFAS-halter vid tre olika provborrningar på fabriksområdet (UNT 27/2) och företaget ska nu försöka anpassa sig till en tjugondel så höga gränsvärden för kemikalien.
”Det finns alternativ till PFAS”, enligt forskarna, vilket säkert stämmer. Men det finns kanske inget lättillgängligt alternativ för ett företag som Habia Teknofluor, som gör det man alltid gjort, plastslangar, som följer alla lagar och får tillsyn av länsstyrelsen. Habia är inte BT Kemi, inte heller Pacific Gas & Electric som stämdes av visselblåsaren Erin Brockovich i ett mycket uppmärksammat rättsfall på 1990-talet, som också ledde till en Hollywoodfilm med Julia Roberts.
Knivsta kommun och länsstyrelsen uppger att källan till utsläppen i Knivstaån , tre kilometer bort, sannolikt inte är Habia Teknofluor (UNT 2/3). Men grundvattnets halter av PFAS återstår och företaget är sammankopplat med evighetskemikalien. Fler mindre verksamheter kan drabbas när naturen ska bli fri från giftiga kemikalier. Utsläppen och användningen av PFAS-ämnen är ett globalt problem som kan skapa lokala skevheter när det ska lösas. Varsamhet och övergångslösningar kommer att behövas. Men Försvarsmakten kan betala för att rena sina (nödvändiga?) utsläpp.