I slutet av året får Uppsala en ny handlingsplan för trafik och mobilitet. Hur en sådan plan ska kunna bidra till en förbättring av trafiksituationen i dag är inte lätt se. Varje år så här dags brukar Uppsalatrafiken visa sig från sin sämsta sida, med långa bilköer som sätter P för mobiliteten på fler och fler gator för varje år, och vilsna studenter och besökare som försöker ta sig fram.
Kanske många bilförare i köerna kastar längtansfulla blickar på det nya fordonsslag som mest av allt symboliserar mobiliteten i dag – elsparkcyklarna. Utan att verka särskilt besvärade av omvärldskoll svischar cyklisterna på det mest individualistiska vis om alla andra trafikanter, trixar sig mellan bilar, fotgängare, barnvagnar, rollatorer och vanliga cyklister, maxar farten på raksträckorna och slänger ifrån sig cykeln när de är framme.
Vilken dröm för den som vill ta sig fram snabbt i Uppsalatrafiken! Och vilken mardröm, kanske, för trafikplanerarna. Hur ska detta nya fordonsslag kunna integreras i trafikmaskineriet?
För dem som inte kan eller vill ta elsparkcykeln är det svårare med mobiliteten. Hur ska man få rörligheten och framkomligheten att öka, särskilt i innerstaden, och hur ska de olika trafikantslagen samsas? Ett svar är: inte som på Dragarbrunnsgatan mitt i centrum. Där är det meningen att trafiken ska samsas. Sida vid sida ska stora suvar och små förskolebarn ta sig fram, utan att skada eller komma till skada. Biltrafiken ska ha låg hastighet men det är människor som kör bilarna och det kan vara svårt med uppsikten i folkvimlet. Jag har svårt att se poängen med biltrafik på denna gata.
Ett annat svar är: all sorts trafik måste inte finnas i stadskärnan. Självklart måste varutransporter kunna komma in i stadens mitt, men inte nödvändigtvis under hela dagen. Handikappbilar borde också kunna ha tillträde till centrum.
Trängsel och bilköer förekommer inte bara i stadskärnan. Bilköer stoppar också upp rörligheten i utkanterna. Bärbyleden, som när den byggdes skulle avlasta innerstadstrafiken, har ju blivit mer och mer led för lokaltrafiken. Även Kåbovägen lockar lokaltrafiken till köer, för att inte tala om Kungsängsleden. Uppsalaborna gillar sannerligen att köra bil!
Den enda möjligheten att göra Uppsalatrafiken mer rörlig är färre bilar. Hur det ska gå till finns inget riktigt bra svar på. Tvång, förstås, biltullar eller avgifter, men det sitter nog långt inne. En kollektivtrafik som lockar bilförarna en annan väg. Blir det svaret från trafikplanerarna i höst?