Det är inte svårt att förstå dem som klagar över att det blivit svårare och svårare att använda bil i Uppsala i allmänhet och i innerstaden i synnerhet. Särskilt som det enda svar de klagande kan få är: det ska vara svårt. Det är meningen att det inte ska vara lätt att transportera sig med bil, inte heller ska det vara lätt att parkera.
Mot denna politik finns det förstås invändningar. Man måste kunna röra sig i en stad av Uppsalas storlek och betydelse. Man måste kunna ta sig från ena änden av staden till den andra utan några större problem. Och bor jag i någon av Uppsalas kransorter måste jag kunna ta bilen in till centrum och där kunna ställa ifrån mig den utan att ägna en timme åt att hitta parkeringsplats.
Svaret på invändningarna brukar vara att det finns utmärkt kollektivtrafik med hyfsat bra turtäthet. Det är inte ens dyrt att åka buss. Bor man utanför stan och vill gå på bio en lördag med barnen åker de gratis. Det finns mer än 27 000 p-platser i staden, på gator och kommunal kvartersmark, som kommunen förvaltar. Dessutom finns ett flertal parkeringsgarage. Det som möjligen kan uppfattas som dyrt är parkeringsavgifterna i centrum.
Sedan några år arbetar kommunen med att styra upp bilparkeringen så att gatuparkering numera kostar pengar på fler och fler platser. Från 1 oktober i år tas gratisparkeringen bort på de flesta gator i min hemstadsdel Eriksberg. Det kommer att kosta 5 kr i timmen att stå på gatan och vara gratis på helgerna. På kommunens hemsida heter det att man kontinuerligt tar fram nya parkeringsregler för att göra det enklare att hitta en ledig plats. Antalet p-platser blir detsamma.
För övrigt är det ett ödets nyck att just Eriksberg inte hade särskilt många p-platser när stadsdelen planerades och byggdes på 1950- och 1960-talet. När sedan bilinnehavet ökade tillkom framför allt gatuparkeringarna.
Att planera för god framkomlighet i Uppsala är minsann ingen lätt uppgift. Staden ser ut som den gör med smala gator och en å som rinner rakt genom centrum vilket i sin tur kräver broar som inte tillåter några högre hastigheter. Och trängseln beror ju på att vi är så många som vill leva här.
Problemet i budskapet om att gående, cyklister och kollektivtrafiken ska vara viktigare än bilismen, ställt mot verklighetens prioriteringar där bilen kommer först, är möjligen på väg att försvinna. Fler ställer sig och väntar på bussen till stan, eller drar cykeln ur sitt ställ, i stället för att ta bilen för att leta efter en ledig p-plats. Kanske surt för några men bra för det gemensamma.