Utbildningsminister Mats Persson (L) skrev nyligen ett uppmärksammat debattinlägg om att han vill kartlägga förekomsten av cancelkultur på svenska universitet. Initiativet kom efter att TV4:s Kalla fakta nyligen lyfte ämnet.

Statsvetaren Marie Demker och genusvetaren Erika Alm, båda från Göteborgs universitet, har reagerat starkt på utbildningsministerns utspel (Göteborgs-Posten, 14/11). De skriver att "Mats Perssons insinuationer" är exempel på "det misstänkliggörande av verkligheten som länge varit högerpopulismens kännemärke". Så arbetar den som vill underminera kunskapens auktoritet, hävdar duon.

I Sydsvenskan skriver även Rebecca Selberg, docent i sociologi och genusvetenskap vid Lunds universitet, att utbildningsministern ägnar sig åt "klickfiskande", att han inte riktar sig till "forskare och studenter" utan till "nätkrigare och redan indignerade debattörer" (14/11).

För transparensens skulle ska nämnas att Persson och jag satt i Liberala ungdomsförbundets styrelse för snart 20 år sedan. Nu hörs vi igen, över telefon, och jag frågar hur han ser på kritiken mot honom. 

– Att kalla en kartläggning "högerpopulism" är att importera den amerikanska debattkulturen. Min utgångspunkt är liberal, jag vill att universitet har högt i tak. Studenter får gärna kritisera och ifrågasätta. Det är tystnads- och cancelkulturen, sprungen ur identitetspolitiken, som jag vill åt, svarar Persson. Han säger sig inte tro på att sopa problem under mattan.

Men vad ska ske konkret? Departementet har fått i uppdrag att ta frågan vidare, säger Persson. Det är för tidigt att berätta vad som ska ske härnäst, fortsätter han, men understryker att det inte handlar om att lagstifta eller lägga sig i, politiskt. Han beskriver det som en fråga om kultur och akademiskt ledarskap. För att kunna bryta kulturen behöver den först kartläggas, säger Persson. 

Själv är han doktor i ekonomisk historia. Hur länge var du inom akademin?

– I tio år. 

Även de som kanske håller med dig i sak, kan ju tycka att politiker ska hålla en armlängds avstånd, säger jag. Kanske politiken snarare behöver backa några steg? Genusintegreringen har ju till exempel kritiserats för att ha lett till kvotering.

– Jag är oförstående inför den kritiken, svarar Persson. Jag ska självklart inte lägga mig i den akademiska verksamheten, det vore helt bisarrt om jag som politiker skulle lägga mig i till exempel litteraturlistor.

I sitt debattinlägg hänvisar Persson till en appell av Salman Rushdie, Anne Applebaum, Francis Fukuyama, Noam Chomsky med flera som har argumenterat för fri debatt och varnat för just cancelkultur. "We refuse any false choice between justice and freedom", skrev de bland annat. 

Det finns även akademiker som ser det som ett hot när politiker ger sig in i debatten, säger jag i samtalet med Persson. Förra året röstade danska folketinget igenom ett uttalande mot "överdriven aktivism i vissa forskningsmiljöer". Såväl borgerliga partier som Socialdemokraterna stod bakom uttalandet. Över 3 000 forskare uppmanade därefter politikerna i ett utrop att "ta avstånd från angreppet på forskningsfriheten". De varnade för att det kunde leda till självcensur.

– Ingen behöver vara orolig eller känna sig hotad av den kartläggning jag initierat, säger Persson. 

Han betonar att han fått ett enormt gensvar från forskare och akademiker som välkomnar en granskning. 

Är det inte så kallade "nätkrigare" som hört av sig?

– Inte alls. Det här är inget kulturkrig, säger Persson innan vi lägger på.