Alla nyheter om AI, artificiell intelligens, har det gemensamt att de är lite svåra att ta in. Det är svårt att beskriva vad som händer, ännu svårare att beskriva framstegens konsekvenser. Kommer AI att ta över de enkla jobben? I så fall är det ett välbekant scenario från tidigare industriella och digitala revolutioner. Människan har ofta fruktat att hon ska bli överflödig, sedan har livet ändå gått vidare.
Men tänk om nästan alla jobb är enkla? Chat GPT som presenterades i november av Open AI fick även många högutbildade att dra efter andan. När gjorde jag senast något unikt på jobbet, något som inte tusentals andra gjort förut? Hur kan jag motivera min lön när en maskin gör jobbet minst lika bra, utan krav på 40-timmarsvecka och mänskliga svagheter som en efterhängsen förkylning eller familjeproblem?
Dessutom finns förstås hotet om superintelligens, självmedvetna maskiner som programmerar om sig själva och på sikt utplånar människan. Sammantaget har den som vill skrämmas med AI en stor fördel jämfört med den som vill lugna och peka på fördelarna. Beroendet av experter är stort och kommer att öka.
Hur ska man då reagera när 1 000 av världens främsta AI-experter i ett öppet brev i förra veckan krävde sex månaders stopp för AI-utvecklingen för att ”samhället ska komma i kapp”? Menade Teslagrundaren Elon Musk, MIT-professorn Max Tegmark och de andra verkligen allvar? De som borde vara de första att försvara den fria forskningen, de första att veta vad som borde göras härnäst. Om de är rädda och osäkra, då…
Frågan om lagstiftning och samhällsskydd för AI är lika gammal som AI självt, exempelvis om ansvaret vid olyckor med självkörande bilar. Men Tegmark kallar den accelererande utvecklingen den senaste tiden för ett ”självmordsrally”. ”Det spelar ingen roll vem som når fram först, det betyder ändå att mänskligheten i sin helhet kan tappa kontrollen av sitt eget öde”, sade han till Wall Street Journal (29/3).
De fick i alla fall lite mothugg. ”AI och mänsklig intelligens kompletterar varandra”, sade AI-forskaren Joakim Wernberg till Dagens Industri (31/3), med tillägget att superintelligensen, att maskinerna tar över, är ”ett gammalt spöke vi dras med”. I samma artikel säger techföretagaren Anna Felländer att ”om man ska förbjuda utvecklingen går vi miste om fantastisk potential”.
Wernberg och Felländer i all ära, det känns inte helt betryggande, som att tidningen har fått leta upp kritiken. Elon Musk och de övriga har ett stort ansvar. Slutsatsen är i sig ganska otäck ur ett mänskligt perspektiv. Den är att ingen riktigt vet vad vi håller på med, vilka krafter som satts i rörelse.