Skärp regelverket för den lokala demokratin, anser ledamöterna i SNS Demokratiråd 2022. Det låter sig kanske sägas. Över 50 år har gått sedan den gemensamma valdagen infördes varpå rikspolitiken förpassade den lokala politiken till skuggan. Det har också gått 50 år sedan den senaste stora kommunreformen genomfördes då 816 kommuner blev knappt 300. I dag har Sverige 290 kommuner och Uppsala blev i början på 1970-talet rikets fjärde största kommun när en rad mindre kommuner på Uppsalaslätten inkorporerades.
Trots att antalet förtroendevalda minskat avsevärt och politiken i kommunerna centraliserats säger sig bortåt tre fjärdedelar av befolkningen vara nöjda med hur demokratin fungerar. Därmed inte sagt att alla är nöjda med hur samhället fungerar. Det räcker med att påminna om pandemiårens kritik mot att kommunerna inte klarade sina uppgifter. Eller att lyssna på de Uppsalabor som ogillar att de inte fått vara med att tycka till om, eller kanske säga nej till, den planerade utbyggnaden av Sydöstra staden.
Kritiken mot pandemihanteringen handlar om vilken demokratisk nivå som ska ansvara för vad, medan kritiken om inflytande i beslutsprocessen är ett exempel på demokratiska modeller som Demokratirådet 2022 studerat, närmast deltagardemokrati.
De fyra statsvetarna i rådet vill ha klarare spelregler för den lokala demokratin. Den demokratimodell som brukar benämnas konkurrensdemokrati och som är vanligast förekommande kan renodlas så att det parti eller den partikonstellation som vinner valet också får ta det fulla politiska ansvaret under mandatperioden, Ett sådant närmast parlamentariskt system gör också att det är helt klart vem eller vilka som ska ställas till svars vid nästa val – det som kännetecknar den representativa demokratins kärna. Motargumentet har varit att oppositionen löper risk att bli väsentligt försvagad.
Demokratirådets preferenser ger föga utrymme för reellt medborgarinflytande under mandatperioden. Samråd och förslagsmöjligheter förstås, men knappast någon medborgarmakt utöver själva valhandlingen.
Folkomröstning är ingen bra utväg, anser rådet. Den kan felaktigt ge medborgarna hopp om att kunna ändra på den politik som majoriteten för. Möjligheterna att tillgripa folkomröstning bör minska.
Demokratirådet ger inte svar på några akuta kommunala problem i dag 2022, men pekar på möjliga lösningar framåt. Ska rådets förslag ska bli verklighet måste dagens partisystem förändras så att väljarna återigen lockas att engagera sig.