Varför brinner det bilar i Uppsala? Ett 20-tal bilar förstördes i söndags efter tre omfattande bränder i Gränby/Löten och en i centrala staden. I landet som helhet har antalet anlagda bilbränder fyrfaldigats på 20 år. Förklaringarna har varierat genom åren och den politiska kontexten spelar uppenbarligen roll. ”Ett rop på hjälp från ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden” löd en vanlig förklaring när antalet bilbränder ökade kraftigt i Uppsala under hösten 2009.

Under 2010-talet har gängkriminaliteten tagit ett allt större utrymme som ett sammanhang där även bilbränder har en plats. Det handlar då om uppror mot polisen, ”samhället”, eller om ett system där yngre kriminella kvalificerar sig uppåt i hierarkin. Eller bara om spänning: ”Offrens svaghet och rädsla, det vill säga bilägarnas ovilja att ingripa mot gängen, liksom polisens söl med att komma, bidrar till det lustfyllda i situationen”, som forskarna Micael Björk och Charlotta Thodelius uttryckt det (Fokus 20/8 2018).

En annan förklaringsmodell som blivit vanligare på senare tid är den ekonomiska. Kan det vara så att en stor andel av bilbränderna i själva verket är försäkringsbedrägerier? Att unga kan tjäna en slant på att tända på, med bilägarens goda minne?

Försäkringsbolagens gemensamma organisation Larmtjänst undersökte 2017 325 bilbränder (av totalt 6 000) och kom fram till att 177, drygt hälften, var misstänkta bedrägerier. Bilarnas verkstads- och besiktningshistorik kontrollerades. ”Det kan vara en bil som fått en motorskada eller liknande. Då vill man bli av med bilen och få ut försäkringsersättning i stället”, sade Mats Galenius, vd på Larmtjänst (SVT 26/10 2017).

De eventuella bedrägerierna utgör fortfarande en mycket liten del av det totala antalet bilskador och de anlagda bilbränderna har inte lett till särskilda åtgärder från bolagen. Inga skärpningar av krav på försäkringsnivå (som är halvförsäkring), inte heller differentierade premier för olika områden. Men man följer förstås noggrant utvecklingen.

Helgens bilbränder kan således vara den organiserade brottslighetens svar på ”ökad polisiär närvaro i Gränby den senaste tiden”, som polisen spekulerade i (UNT 27/10). Det stora antalet bränder tyder möjligen på det. Eller så ligger det ändå ett eller flera bedrägerier i botten? Däremot kan nog teorin om ”rop på hjälp” från utsatta ungdomar avfärdas.

De som verkligen har skäl att ropa på hjälp är alla hederliga som råkar bo i ett område där de får se sitt liv kontrollerat och sina besparingar bokstavligen gå upp i rök.