Bedömningarna som präglar pandemin

Studenter och företagare får bära en mycket tung börda till följd av nedstängningar.

Krönika av Sten Widmalm.

Krönika av Sten Widmalm.

Foto: Johan Nilsson/TT

Krönika2020-11-20 21:48
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

Att verksamma vacciner mot covid-19 nu tycks vara på väg vittnar om en fantastisk forskningsbedrift. De kommer i grevens tid eftersom priset för flockimmunitet är högt, och eftersom nedstängning som lösning har hittills i flera avseenden visat sig ha begränsad nytta när ett smittsamt virus väl har tagit sig in i ett samhälle. 

Om nedstängningsåtgärder inte leder till mindre spridning så är nästa steg inte nödvändigtvis mer nedstängning. Omfattande studier genomförda i till exempel Sverige, Tyskland och Norge visar att skolorna har en mycket begränsad roll i smittspridningen. Smittspridning mellan studenter tycks främst ske utanför undervisningen och mellan individer som inte tillhör riskgrupper.

Att tvinga de äldre till isolering från familj och vänner var en märklig lösning för dem som samtidigt var beroende av ständigt alternerande vårdpersonal och hemtjänst. Nyamko Sabuni var den som tydligast påpekade detta i partiledardebatten i juni. Utöver detta är nyttan med storskalig nedstängning omtvistad.

Det är svårt att förklara variationer i virusets spridning och dess konsekvenser, trots omfattande nedstängningar i länder som är rätt lika varandra. Åtgärder som vidtagits i Frankrike tycks inte ge samma utfall i Österrike. Kritiska röster menar att priset för nedstängningar inte tillräckligt vägs in i relation till negativa effekter. 

Mot den bakgrunden finns det en hel del som talar för den linje som Folkhälsomyndigheten under Anders Tegnells ledning har valt att gå. Under enorm press prövar de sig fram med olika strategier. Det finns en medvetenhet om att dödstalen i Sverige inte skenar på samma sätt som smittspridningen, och att det finns baksidor med nedstängningar som måste vägas in – som till exempel att de som drabbas av hjärtinfarkter inte uppsöker sjukhus fast de borde, att de som drabbas av cancer får sina diagnoser för sent, att blodcentralen inte får påfyllning.

De yngre – som inte tillhör riskgrupper – får bära en mycket tung börda av nedstängningar på grund av förstörda studier, lägre löner, och förlorade inkomster. Och hela vår ekonomi är beroende av att hjulen snurrar vidare – för om inte företagen klarar livhanken så försvinner ju resurserna för vård och omsorg.

Slutligen kan vi ägna en tanke åt länderna i de fattigare delarna av världen. Ju mindre resursstarkt ett land är desto större är de negativa effekterna av nedstängning. Det är värt att komma ihåg den dag då det finns ett vaccin att dela ut.