Barnen har rätt till sina pappor

En tredjedel av alla pappor tar ut färre än 30 föräldradagar.

Alltför många pappor väljer att inte ta föräldraledigt.

Alltför många pappor väljer att inte ta föräldraledigt.

Foto: Heiko Junge

Krönika2021-12-22 13:12
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nästan en femtedel av barnen har fäder som tar inte ut några dagar alls. Detta trots att 90 dagar i dag är reserverade för varje förälder. 

Det visar en aktuell rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Även om andelen uttagna föräldradagar i det individuella fallet inte säger hela sanningen om vem av föräldrarna som är mest närvarande i ett litet barns liv, ger det ändå en god indikation på hur det ser ut generellt. 

Situationen är visserligen bättre än 1995 då en av fyra fäder helt valde bort föräldraledighet. Men att en relativt hög andel av papporna fortfarande 2021 inte ser värdet i att vara hemma under en tid när barnen är små och ta fullt ansvar för den lilla människa man satt till världen är sorgligt. 

Enligt ISF väljer pappor med hög inkomst, låg inkomst eller som är egenföretagare oftare att inte ta ut sina föräldradagar. Förmodligen för att det finns en föreställning om att familjen förlorar på att pappan är hemma. Det stämmer dock inte. Upprepade studier har visat att det för de flesta familjer lönar sig att dela föräldraledigheten relativt lika. Kvinnor med höga inkomster eller som är egenföretagare har inte alls samma problem med att prioritera sitt nyfödda barn en tid. Det borde vara lika självklart även för pappor. 

En ytterligare grupp som inte tar ut föräldraledighet är utrikesfödda pappor. Det beror bland annat på att de som inte hunnit arbeta ihop en sjukpenninggrundande inkomst, SGI, i Sverige får föräldrapenning enligt en grundnivå och där finns inga reserverade dagar. Det vill regeringen nu ändra på, vilket är en utmärkt idé. Oavsett vilken typ av föräldrapenning som betalas ut måste den utgå ifrån barnens bästa. I normalfallet är det att få tillbringa tid med både sin mamma och sin pappa. 

För barn finns det ingen kvalitetstid. Det som gör skillnad och som bygger anknytning är kvantitet. Att finnas där i vardagen och snyta näsor, torka tårar och hålla i små händer. Att vara förälder är ett individuellt ansvar och det är ingen slump att många barn när de växer upp upplever sig stå mycket närmare sin mamma än sin pappa. Det är heller ingen slump att mödrar oftare tilldöms vårdnaden om det blir en konflikt efter separation. Det är de som investerat mest tid i sin relation med barnen. 

Ofta diskuteras föräldraförsäkringen som en jämställdhetsfråga. Det är den. Men i ännu högre grad är den en barnrättsfråga. Barn behöver sina pappor. Och pappor har ett ansvar för sina barn som sträcker sig längre än att agera lekfarbror på helger och kvällar.