Yrkeskarriären är sällan spikrak

Omställningsstödet kan hjälpa både den som vill ha trygghet och den som söker nya utmaningar.

På varje arbetsplats samsas helt olika karriärstilar

På varje arbetsplats samsas helt olika karriärstilar

Foto: Vidar Ruud/NTB/TT

Krönika2024-05-18 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ny teknik, nya metoder och nya villkor påverkar hela tiden arbetsmarknaden. Att kunna byta karriär mitt i livet är därför en framgångsfaktor i ett samhälle där vi förväntas jobba allt längre. 

När det talas om jobb och karriär är det ofta den hierarkiska karriärstilen som åsyftas: Att klättra uppåt i hierarkin med en ny titel, högre lön och kanske tjänstebil som viktiga framgångsfaktorer. Men det finns andra karriärstilar. I Uppsala är specialistkarriären ganska vanlig, och specialisten har ofta andra önskemål. Den vill fokusera på sitt specialområde. Denna karriärstil är vanlig på företagens forskningsavdelningar, myndigheter och universitet. Många arbetsgivare ger specialisten ”belöningar” som personal- eller projektansvar. Det är sällan framgångsrikt. Risken finns att organisationen tappar en duktig specialist och i stället får en usel arbetsledare. 

Det finns även andra karriärstilar. Om du läser ett cv som spretar i alla riktningar – där personen jobbat i olika branscher med olika arbetsuppgifter och på olika nivåer, då har du troligen hittat en ”hoppjerka”. Den primära drivkraften hos den är nyfikenhet. Ju mindre hoppjerkan kan om ett område, desto mer sannolikt är det att den vill ha just det uppdraget. En hoppjerka dras till utmaningar och är perfekt att anställa när förändring ska genomdrivas. 

Den vanligaste karriärstilen är emellertid ”breddaren”. För den är trygghet och stabilitet viktiga faktorer. En breddare vill göra karriär och utvecklas, men i lagom takt och under kontrollerade former.

Ett karriärbyte mitt i livet kan vara bra för både individ och samhälle. Därför är omställningsstudiestödet som kom med Januariöverenskommelsen ett intressant upplägg. Det innebär att en individ kan få 80 procent av sin tidigare lön i bidrag för att skola om sig. Fram till april i år har drygt 6 400 personer fått stödet, varav 171 bor i Uppsala kommun. Få har dock valt yrkesområden där det idag råder brist på arbetskraft.

Det talas ofta om de ekonomiska förutsättningarna för att byta karriär, och Sverige är ett föregångsland på många sätt. Samtidigt talas det inte alls om karriärstilar. Men det är inte oviktigt om Sverige ska kunna rustas för framtidens utmaningar. Är du en traditionell karriärist, en specialist, en hoppjerka eller en breddare? Ju mer du vet om dina drivkrafter, desto lättare blir det att skapa utveckling. Och just utveckling är ett nyckelord för den som vill ha ett långt och framgångsrikt arbetsliv.