Äntligen spårväg – men det finns problem

Det är hoppfullt att förberedelserna för den spårvägen påbörjas men den planerade Årikesbron är ett stort miljödilemma.

Under sommaren 2023 ingick Jennie Claesson (L) en överenskommelse med styret (S, V, MP) om att stödja spårvagnsprojektet. Nu inleds de första påtagliga förberedelserna.

Under sommaren 2023 ingick Jennie Claesson (L) en överenskommelse med styret (S, V, MP) om att stödja spårvagnsprojektet. Nu inleds de första påtagliga förberedelserna.

Foto: Johanna Färlin

Krönika2024-07-27 07:10
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Äntligen! I höst är det dags. Då inleds de första påtagliga förberedelserna för den nya spårvägen i Uppsala, 118 år efter det att Uppsalas första spårväg invigdes. Kablar och ledningar under jord ska flyttas, dels på Dag Hammarskjölds väg, dels i Gottsunda, för att ge plats åt spåren. Uppsalaborna får trängas på det återstående utrymmet på vägen när den ena halvan rivits upp.

Processen som föregått beslutet om spårväg som en given framtidslösning för kommunikationerna i Uppsala har varit svår. Det finns Uppsalabor som ännu inte riktigt förstått vad som är på gång och opinionen är verkligen inte enig i frågan. Åtskilliga är stenhårda motståndare, medan andra är för.

Motståndet har fångats upp av Utvecklingspartiet som krävde folkomröstning om spårväg eller inte spårväg. Som bekant blev lösningen en otydlig fråga om vilken linje som var att föredra i Uppsalas utveckling, utbyggnad i staden eller utmed järnvägslinjerna.

Enighet i denna stora fråga hade varit önskvärd men förutsättningar finns för att stödet för spårvägen ökar.

undefined
År 1906 invigdes de första spårvagnarna i Uppsala. De togs ur trafik år 1953.

Det betyder ändå inte att utbyggnaden är okomplicerad. Det finns ett stort dilemma i projektet och det är den föreslagna bron över Åriket, från Ultuna till Bergsbrunna. Bron ska gå högt över marken med en segelhöjd på 17,1 meter. Bron bryter inte bara landskapsbilden. Den riskerar också att påverka hela Linnés historiska landskap på ett mycket negativt sätt.

Markerna kring Vindbron, ett stycke norr om den planerade Åriketbron, är ett viktigt fågelskyddsområde och där finns också den stora förekomsten av kungsängsliljor. Ett naturområde av riksintresse. En av de linneanska vandringslederna går över markerna ett stycke norr om den planerade bron. Där finns också “ättlingar” till de växter som Carl von Linné använde när han lade grunden till den systematiska botaniken.

Risken är att den genetiska autenticiteten påverkas av bron, vilket betyder att växterna kan påverkas negativt och inte längre gå att härleda till sitt ursprung.

undefined
En skiss visar hur spårvägen kan se ut i centrala Uppsala.

Uppsala kommun har nu lämnat in brobygget för prövning av Mark- och miljödomstolen. Det är olyckligt att miljöprövningen inte var avklarad när kommunstyrelsen beslöt att gå vidare i processen för spårväg.

Visst är det bråttom att klara av hela projektet enligt fyrspårsavtalet till 2029 men ett brosystem över Åriket på denna plats blir ett oåterkalleligt ingrepp i landskapet. Miljöprövningen borde ha klarats av först, innan man beslutar om brolösning och kan ta ställning till alternativ. Att stressa fram detta är oklokt.