Nu samlas studenterna i Uppsala för att efter sommaruppehållet börja eller fortsätta sina studier vid Uppsalas båda universitet. Just studenterna har under de senaste seklerna gjort att Uppsala kallats ungdomens stad. Uppsalas identitet har i mångas ögon varit en stad där ungdomen präglar livet, långt bortom vardagens fiskpinnar och potatismos för många av Uppsalas barnfamiljer eller den otåliga väntan på hemtjänsten hos många äldre.
Än mindre har den åldrande befolkningen fått definiera bilden av Uppsala. Uppsalas många äldre som stretar med rollatorn mot Willys eller Ica för att handla har inte fått skapa någon profil för Uppsala. Antalet äldre än 65 år i Uppsala (cirka 42 600 ) är ju också mindre till antalet än de cirka 50 000 studenter som lever i Uppsala.
Det är också ungdomen (i statistiken mellan 20 och 30 år) som märks mest i stadsbilden. Det är ungdomar som kommer susande på elsparkcyklar på trottoarer och gångbanor och tar för sig av utrymmet. Många äldre trycker sig antingen bakåt mot husväggen när 20–30-åringarna kommer susande – eller håller sig hemma för att slippa oroa sig för att bli påkörda. Det är också mest ungdomar på barer, kaféer och biografer.
Betyder det här då att Uppsalas äldre är bortglömda i Uppsala? Så klart inte. Tittar man på vilka grupper som får mest skattemedel i form av omsorg är det de äldre. Ungdomen kostar pengar i form av studiemedel plus den utbildning som staten tillhandahåller på universitet och högskolor. I övrigt kostar en ungdom ringa, jämfört med en multisjuk åldring. I Uppsala.
Kontrasten mellan äldres och ungdomars livsbetingelser är stor. En skamfläck är den storskaliga bedrägeriverksamheten som riktat in sig på äldre digitalt ovana människor. Den andra är mathållningen för äldre som får den via äldreomsorgen.
Bedrägerierna som riktat in sig på äldre människor har blomstrat under sommaren och kunnat beröva äldre stora summor. Bankerna har vidtagit några valhänta åtgärder som inte på långa vägar kunnat sätta stopp för verksamheten. Det är en skam att detta fått fortgå.
Den andra pågår i kommunens regi. Undersökningar visar ett nästan hälften av alla inskrivna i äldreomsorgen är underviktiga.
Mat för äldre är en komplicerad fråga och siffran betyder säkert inte att Uppsala kommun serverar för lite mat men att den som serveras inte äts. Det behövs inga utredningar om varför, men åtgärder behövs för att ätandet ska bli mer lockande och framför allt måste kunskapen om äldres näringsintag omsättas i praktiken.