De senaste opinionssiffrorna ger resultat under 20 procent. Så låga siffror har M inte haft på 13 år. Partiledaren Anna Kinberg Batras förslag till åtgärder för att förbättra situationen är att lägga fram en alliansbudget redan nu och med Sverigedemokraternas stöd få en majoritet i riksdagen.
Men så tydlig är hon förstås inte. Det är lite mummel som kan tolkas på det sättet. Hon har sagt att Moderaterna vill ”bryta låsningen” kring SD och kan tänka sig att samarbeta med partiet i sakkfrågor i riksdagens utskott, men utan verkliga förhandlingar eller eftergifter. Lätt sagt men kanske inte så lätt att göra.
Men utspelet har inte givit de resultat som partiledningen hoppats på. Partisekreteraren Tomas Tobé, som kraftigt stöder sin partiledare, förklarar de låga siffrorna för M med att väljarna är osäkra om partiledarens nya linje. Och det är i så fall förklarligt med tanke på hur otydlig AKB är och hur ofta partiet ändrat sig sedan hon blev partiledare. Den framgångsrike partiledaren Fredrik Reinfeldts politiska mittenlinje har underkänts och partiet har gått åt höger.
Mikael Odenberg (M), före detta försvarsminister, kritiserar sin partiledare för pratet om samarbete med SD. Moderaterna ska samarbeta med Socialdemokraterna för att få en stark svensk regering, tycker han. Om Reinfeldt var en modern liberal moderat och AKB en stel och osäkert högerinriktad moderat så är Odenberg en mer gammaldags högerman av mjukare slag. Kanske är det en sådan partiledare som de moderata väljarna i själva verket vill ha?
För möjligen är det till och med dags för ett partiledarbyte? AKB:s ställning har försvagats rejält. Inte bara för att de dåliga siffrorna tyder på det utan också för att det är så osäkert vad hon i själva verket vill. Att försöka bestämma Sveriges politik med stöd av Sverigedemokraterna verkar självmordsbenäget. Hon vet ju mycket väl att allianskamraterna Centern och Liberalerna aldrig går med på det. Så varför lägger hon då fram det förslaget? Det förefaller snarare vara ett sätt att gulla med den del av partiet som har sådana åsikter, inte ett ställningstagande som hon själv eller hennes närmaste medarbetare är övertygade om.
Så hur ser då framtiden ut? Ja, före valet kan M inte göra något alls annat än att köra sin egen politik. Inför valet har allianspartierna kommit överens om att driva en gemensam linje. Hur ska man då agera gentemot SD? Om allliansen vinner kan man bilda regering, men om de rödgröna åter blir större än alliansen kan allianspartierna få regeringsmakten bara genom att göra sig beroende av SD:s röster i riksdagen. Det går C och L aldrig med på.
Då vore det nog bättre för M att avstå från makten eller alternativt förhandla med Socialdemokraterna så som Odenberg vill.
Gunvor Hildén
Fristående kolumnist