Försvaret behöver en stark regering

Sverige kraschar inte i väntan på en ny regering. Myndigheterna fortsätter att fungera.

Foto:

Kolumnist Bo Pellnäs2018-10-20 00:30
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

Rättsväsendet agerar i enlighet med lagarna. Riksbanken sköter sina uppgifter och reagerar om världsläget så kräver. Vid en plötslig, oväntad och djup kris kommer även en expeditionsministär att kunna ta beslut med ett brett stöd i riksdagen.

Vissa frågor pockar visserligen på en lösning, såsom bostadmarknaden, den privata skuldsättningen, pensionssystemet och problemen med ökande grova våldsbrott och en usel integration. Men Sverige går inte under om vi tvingas vänta på en ny regering eller ens om vi måste gå till nyval.

Allvarligt blir det först om vi nu går in i en period där svaga regeringar avlöser varandra. Men sannolikt tar partierna då sitt ansvar och ser till att Sverige kan regeras.

Det finns dock ett område där en längre period utan ny regering kan bli förödande och det är försvaret. Efter raseringen av vårt totalförsvar har ansvariga politiker inte vågat beskriva i klartext hur uselt det verkligen står till med vår försvarsförmåga.

Sanningen har tett sig som alltför alarmistisk och omöjlig att berätta för en befolkning som måste beskrivas som allvarligt fredsskadad. Detta i den bemärkelsen att ingen av oss egentligen kan tänka sig att Sverige skulle kunna bli indraget i en allvarlig konflikt och än mindre i ett militärt angrepp. Våra historiska erfarenheter har lärt oss att vi är en lycksalighetens ö i lugn och fredlig avskildhet.

I mitten på 1990-talet skymfades den som varnade för den ryska upprustningens konsekvenser och Putins politiska mål som Rysslandshatare och alarmist. Regeringarnas beskrivningar av vårt säkerhetspolitiska läge kunde utan överdrifter sägas vara rent lögnaktiga. Rysslands krig i Tjetjenien och i Georgien ledde till fördömanden men i övrigt inte alls till några åtgärder.

Det tog över tio år innan det växande hotet i Östersjöområdet och Gotlands alltmer utsatta läge framtvingade dagens blygsamma insatser. Rysslands erövring av Krim och det pågående lågintensiva kriget i Ukraina har äntligen förändrat synen på vår och Europas säkerhet, men de adekvata åtgärderna och inte minst de ekonomiska insatserna dröjer.

Medan vi tvekar försämras nu även de militära förhållandena i norr. Ryska satsningar i polarområdet ökar påtagligt riskerna för att vi där kan bli indragna i en stormaktskonflikt. Det ställer krav på oss som vi hittills inte visat några tecken på att vilja åtgärda. Ett försvar av Norrland kräver en större armé än den som nu i bästa fall planeras. Att bygga upp en sådan tar lång tid, tid som vi egentligen redan har förslösat.

Varje dag utan ett bra försvarsbeslut är en förlorad dag för fred och frihet i vår del av världen. Och det är ett utomordentligt gott skäl för att en ny regering måste vara stark och handlingskraftig.

Bo Pellnäs

Säkerhetspolitisk debattör och fristående kolumnist i UNT

Perspektiv