Ovilja bakom försvarsförhalning

Överbefälhavare.  När Micael Bydén presenterade  budgetunderlaget framkom att Förvarsmakten begär tre miljarder kronor i utökade ekonomiska anslagsnivåer från och med 2019 och ytterligare två miljarder kronor från och med 2020 fem till året efter. Sammanlagt 10 miljarder.

Överbefälhavare. När Micael Bydén presenterade budgetunderlaget framkom att Förvarsmakten begär tre miljarder kronor i utökade ekonomiska anslagsnivåer från och med 2019 och ytterligare två miljarder kronor från och med 2020 fem till året efter. Sammanlagt 10 miljarder.

Foto: Christine Olsson/TT

Försvaret2018-03-05 06:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

I veckan kom ÖB Micael Bydén med Försvarsmaktens budgetunderlag för 2019. Ytterligare tre miljarder behövs för att behålla beslutad förmåga 2019. Dessutom två miljarder 2020 och fem till året efter. Sammanlagt 10 miljarder. Särskilt viktigt är tillskottet 2021 då försvarets förmåga sjunker om det inte får tillskott eftersom kostnader skjutits på framtiden för att få stärkt förmåga i nutid.

Reaktionen från den politiska nivån speglar väldigt tydligt synen på försvaret och hur försvarspolitiken bedrivits den gångna mandatperioden. I ena hörnan sitter de borgerliga partierna, som alla i varierande grad av tydlighet vill ge de anslag som behövs för att lösa uppgiften. För Moderaterna och Centern, vilka uttalat att försvarsanslagen ska upp till två procent av BNP som NATO kräver, var svaret enkelt. Man har räknat med att höja anslagen årligen och tillskottet är därför enkelt att bevilja. Liknande är det för Liberalerna och Kristdemokraterna som står utanför försvarsöverenskommelsen med hänvisning till att man vill ge Försvaret ännu högre anslag.

Problemen finns i andra hörnan på vänstersidan, där framförallt försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill vänta och se. Saken måste utredas, han vill gå till botten med hur försvarsmakten kan hantera viss anslagsurholkning. I praktiken är detta en förlängning av den politik som inleddes under tidigare S-statsminister Göran Perssons regeringstid. Lägg ned, utred, tvinga Försvaret till navelskådande. Härska genom att ta musten och kraften ur organisationen genom byråkratiska pålagor. Hultqvists inställning mot de borgerliga är härvidlag talande. Han menar att de är oansvarigt snabba till löften om tillskott.

Vad som skiljer blocken åt är uppenbart. De borgerliga partierna har sedan tidigare bestämt att de vill lösa försvarets problem, stärka förmågan och ge de tillskott som behövs. Därmed står man redo att skjuta till detta tilläggsäskande och mer. Särskilt för Moderaterna är detta viktigt. Partiet har påbörjat en avbön från Reinfeldterans vanskötsel av Försvaret och är därmed mycket angeläget om att sätta anslag bakom orden för att återvinna trovärdighet. Allt medan Socialdemokraterna och resten av vänsterblocket uppenbarligen helst bara vill slippa undan för att kunna spendera pengarna på annat. Metoden verkar vara att om man utreder och skjuter upp, trycker anslag och kostnader framför sig så kanske man kan slippa. För har man tur försvinner behovet – tycks man tänka.

Så går det inte att bedriva en ansvarsfull försvarspolitik.

Ska Sverige som land återfå trovärdighet hos sitt försvar och de förstärkningar som beslutats så krävs det att de följs upp med de eventuella tilläggsanslag som behövs. Ser försvaret fördyringar så får politikerna lov att öppna plånboken. Det är först när vi i aktivt handlande visar att vi över tid kan stå fast vid målet att åter ha ett starkt försvar som vi vinner omvärldens tilltro till vår vilja och förmåga. (SNB)