Ett lyft för högskolan

Har man gått på en nyöppnad högskola i en mellanstor svensk stad vet man att det kan vara lite si och så med kvaliteten på undervisningen. Till viss del kan detta kompenseras med entusiasm och nybyggaranda, men det går ändå inte att komma ifrån att nivån på lärarkåren sällan överträffar den på en väletablerad gymnasieskola i exempelvis Uppsala.

Johan Rudström

Johan Rudström

Foto: Fotograf saknas!

Uppsala2011-10-25 00:00

Det går inte att dra alla över kam då det finns goda exempel på högskolesatsningar på mindre orter som fallit mycket väl ut. Men generellt kan högskoleboomen de senaste decennierna mer sägas vara en följd av politisk vilja än av politisk tanke. Ungdomar är arbetslösa för att de saknar utbildning: sätt dem på högskolan. Ungdomar är arbetslösa trots att de gått på högskolan: döp om högskolan till universitet. I värsta fall har vi bara fått en generation unga vuxna utan jobb de utbildats för, men med studieskulder på köpet.

Det som gjort, och gör, universitetsmiljön så märkvärdig är inte att eleverna kallas för studenter eller proven för tentor. Det är att man får sin första ovärderliga kontakt med forskning på alla nivåer. Det är att världen ligger öppen och att lärosätet har kanalerna. Det är att man kan nå sin fulla potential och samtidigt bidra till akademin och näringslivet – och därmed också göra Sverige konkurrenskraftigt.

När utbildningsminister Jan Björklund (FP) nu säger som det är (DN Debatt 24/10), och att han tänker fördela mer pengar till de etablerade universiteten, kommer han att få kritik. Mot regeringens politik opponerar nämligen socialdemokratin, som fortsätter på samma spår även under 2010-talet. I S-budgeten för 2012 föreslås 8 700 nya högskoleplatser utöver regeringens förslag, och med en större andel av medlen till ”nyare universitet och högskolor”.

Snedrekryteringen till högre utbildning är ett stort problem i Sverige. Men den avhjälps genom satsningar på kvalitet i grund- och gymnasieskola, inte genom ännu fler högskoleplatser. De som kommer in på sin högre utbildning, som nått sina drömmars mål, ska vara väl förberedda. Det ska också gärna kännas lite högtidligt, inte som slutfinal på en 15-årig utbildningsinsats med övergripande syfte att dölja arbetslöshet.

Närmast måste målet i stället vara att öka kvaliteten på de högskolor som redan finns. Samarbete med etablerade universitet är ett viktigt steg och det är bara att hoppas att man nappar på regeringens erbjudande om bidrag till ändamålet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om