Utbildning är viktigt. Riktigt hur avgörande utbildningen är för att få ett jobb har nog många skolkare inte klart för sig. Arbetslösheten bland de med förgymnasial utbildning är 20,5 procent medan den är 6,2 procent hos de med gymnasieutbildning enligt SCB. Att skolket på gymnasieskolan är rekordstort är mycket allvarligt.
Runt åtta procent av landets gymnasieelever har fått sitt studiebidrag indraget av CSN på grund av frånvaro. De hårdare reglerna med striktare närvarokrav har lett till att fler skolkare drabbats av sanktioner. Det räcker med fyra timmars upprepad olovlig frånvaro i månaden för att studiebidraget ska vara hotat.
Totalt handlar det om 25 500 elever som skolkar så mycket att Centrala studiemedelsnämnden, CSN, dragit in studiebidrag. I värsta fall kan skolkarna bli återbetalningsskyldiga.
Trots de relativt hårda tagen är skolket på rekordnivåer. Det bådar inte gott för framtiden. En av de viktigaste insatserna för samhällsekonomin är därför att se till att så många som möjligt utbildar sig så mycket som möjligt. Arbetslösheten är lägst bland de som har eftergymnasial utbildning, 4,4 procent.
De åtta procent av gymnasisterna som skolkar mycket kan med stor sannolikhet antas komma att bli siffror i arbetslöshetsstatistiken. Det är ett stort slöseri som måste upphöra. Det går dock att vända utvecklingen. Gotland har haft hög frånvaro men lyckats halvera skolket genom snabbt följa upp frånvaron och agera.
Det är inte bara lättja eller negativ inställning till skolan som ligger bakom skolk. Trassliga familjesituationer, stress, mobbing, psykisk ohälsa är några av de faktorer som kan ligga bakom frånvaron. Att frånvaron är kopplad till en sanktion är rimligt men inte den stora poängen med en strikt frånvarorapportering. Det viktiga är att skolan snabbt får information om att något inte står rätt till med en elev.
Lärare som har överseende med frånvaro gör eleverna en otjänst. I grunden handlar det inte om att spara CSN-pengar utan att kunna fånga upp elever som riskerar att falla ut gymnasiet i tid. Men det bygger på att skolan har förmågan och resurserna att följa upp de enskilda elevernas frånvaro och dess orsaker. Häri ligger en svår men viktig uppgift för lärare och övrig skolpersonal.
I statistiken kan man se att olika delar av landet lyckas olika bra med skolkarna. Jämtland har lägst andel indragna studiebidrag med 3,9 procent medan Stockholm toppar listan med 11,5 procent. Variationen mellan kommuner är stor. I vissa kommuner är det någon procent indragna studiebidrag medan Tyresö har hela 32,2 procent.
Det kan vara svårt att jämföra statistiken rakt av mellan län och skolor som till stor del har skiftande förutsättningar men vad man kan göra är att lära av de goda exempel som faktiskt finns. Skolornas arbete med att minska skolket har uppenbarligen förbättringspotential. För samhällets och de enskilda elevernas skull måste mer göras för att minska till skolket.