Läser du denna text i en papperstidning så konsumerar du en vara. Läser du på mobiltelefonen, datorn eller läsplattan konsumerar du en tjänst. Och vilken roll spelar det undrar du. Skatten: Mervärdesskatten, momsen, på en tryckt tidning är sex procent och 25 procent på den digitala versionen.
Varför ska skatten vara drygt fyra gånger högre på den digitala plattformen kan man verkligen fråga sig. I grunden är det EU:s mervärdesskattedirektiv som styr medlemsländernas moms. Glädjande nog har EU-kommissionen föreslagit en uppdatering av lagstiftningen som innebär att momsen på digitala publikationer kan bli lika låg som för tryckta.
Finansminister Magdalena Andersson (S) och kulturminister Alice Bah Kuhnke lovar (DN Debatt 25/1) att så fort som möjligt åtgärda den stora momsskillnaden. Det är en lovvärd intention. Det är också glädjande att regeringen faktiskt vill sänka en skatt.
Det är ingen nyhet att medielandskapet förändras snabbt – på gott och ont. Ny teknologi förändrar förutsättningarna för nyhetsrapporteringen. Den tryckta tidningen förlorar mark samtidigt som olika digitala lösningar vinner mark.
De digitala formaten är framtiden. En flera gånger högre moms på digitala nyheter har knappast underlättat den digitala omställningen. Sänks skatten kan förhoppningsvis tidningarnas marginaler förbättras något.
En annan skatt som inte bara bör sänkas utan avskaffas är den så kallade reklamskatten som drabbar reklam i tidningar men inte exempelvis Googles eller Facebooks annonser. Regeringen säger sig ha inlett ett avskaffande i och med årets sänkning av skatten från tre till 2,5 procent för periodiska publikationer och från 8 till 7,5 procent för icke-periodiska publikationer. Men varför inte bara ta bort skatten helt och omedelbart sluta gynna internetjättarna?
Precis som Andersson och Bah Kuhnke framhåller så är tidningsmarknaden skakig. Mellan åren 2004 och 2014 lades en tredjedel av landets lokalredaktioner ned. 35 av landets kommuner saknar bevakning, vilket säkert inte upplevs som något odelat negativt av politikerna i dessa kommuner som då kan komma undan med fler och mer korkade beslut.
Olika stödsystem för att öka den journalistiska bevakningen ute i landet kan fylla en viss funktion men i det långa loppet så måste nyhetsförmedlarnas ekonomi gå ihop, oavsett om det handlar om tryckta eller digitala nyheter. Momsens och reklamskattens betydelse för tidningarnas ekonomi kräver åtgärder från statens sida.
Tappar tidningarna sina läsare tappar man också sina annonsörer och tvärtom, och då försvinner mycket av den för en demokrati så viktiga kvalitetsjournalistiken. Istället fylls tomrummet av bloggare och andra som gör sina egna tolkningar av exempelvis vad som händer i hemkommunen utan att vare sig känna till eller känna sig bunden av någon pressetik.
God journalistik förutsätter att tidningarna, i detta fall, får plus och minus att gå ihop. Sänkt moms och avskaffad reklamskatt är nödvändiga för detta.