Europa är återigen i sorg efter onsdagens terrordåd i London. Gärningsmannen mejade ned fotgängare med en bil på Westminster Bridge och fortsatte på fots mot parlamentet där han bland annat knivhögg en polis som avled av sina skador. Mannen sköts sedan ihjäl av andra poliser. Innan dess hann han döda fyra personer och skada ett femtiotal varav flera är allvarligt skadade.
Attacken utfördes på årsdagen av terrordåden i Bryssel då attacker genomfördes mot såväl flygplatsen som tunnelbanan. Dådet följer de trender som tidigare har iakttagits för den islamistiska terrorismen. Det var inriktat mot civila samt mot personer som representerar statsmakten – i det här fallet polisen.
Trenden att använda bilar vid terrordåd har blivit allt tydligare. Tillvägagångssättet har använts åtskilliga gånger under senare år för att döda och skada oskyldiga i såväl Europa som i Nordamerika och Israel. Terrorgruppen Al Qaidas propagandaorgan uppmanade för flera år sedan personer i väst att använda denna metod då den är billig och effektiv. Uppmaningen har uppenbart tagits på stort allvar.
Det kan inte råda någon som helst tvekan om den islamistiska terrorns potential att vålla oss skada. Detta gäller inte minst för svenskt vidkommande.
Sverige har bidragit med 35 personer till den internationella koalitionen som slåss mot IS. Det planeras visserligen en utökning till 70 personer, men det bleknar jämfört med de många hundra personer som har rest från Sverige för att begå heligt krig i IS namn. Det beräknas att åtminstone 140 av dessa terrorister har återvänt till Sverige.
Arbetet mot våldsbejakande extremism ligger sedan den rödgröna regeringen tillträdde inte under statsrådsberedningen eller justitiedepartementet utan under kulturdepartementet som leds av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP). Förtroendet för detta arbete är kört i botten och det på goda grunder. Ministern har därtill visat sig vara totalt okunnig om vad som görs på området.
Tankesmedjan Timbros återuppväckta nätpublikation Smedjan har i en serie artiklar av Sofie Löwenmark granskat Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Där visas tydligt hur myndigheten, som sorter under utbildningsdepartementet där utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) är departementschef, gång på gång delar ut statliga bidrag i miljonklassen till organisationer som sprider våldsbejakande islamism. Bland dessa kan nämnas Sveriges Förenade Muslimer som sprider antisemitiska, homofoba och kvinnoföraktande budskap samt bjuder in extremister som föreläsare.
Därtill vägrar regeringen konsekvent att ge Polisen och Säpo de resurser som krävs för att verksamheterna ska kunna försäkra medborgarna den trygghet som de kan förvänta sig.
Efter dådet i London är tankar och böner med de drabbade och deras anhöriga. Samtidigt måste dock insikten komma att Sverige inte är skyddat mot detta heller och att prioriteringarna måste göras om i grunden.