Ett välkommet förslag på en ny lag för kamerabevakning har överlämnats till justitieminister Morgan Johansson (S). Om förslaget, som nu skickats på remiss, går igenom blir det i maj 2018 betydligt lättare att bedriva bevakning, både för privatpersoner och myndigheter. Trots det tycker polisen att det är ett alltför litet steg åt rätt håll.
Det som nu heter kameraövervakningslagen ska ersättas av kamerabevakningslagen, föreslår utredningen, som tillsattes av regeringen i november 2015. Utgångspunkten är bland annat att öka möjligheten att bedriva kamerabevakning i syfte att bekämpa och förebygga brott. Det blir även lättare för exempelvis butiksägare och jägare att sätta upp kameror i sina lokaler eller i skogen.
Den stora skillnaden jämfört med nuvarande lag är att den som använder bevakningskameror inte behöver anmäla eller söka tillstånd för det. Som en motvikt till den ökade möjligheten att övervaka stärks skyddet för den personliga integriteten, samt upplysningsplikten, det vill säga kravet att informera om bevakningen via exempelvis skyltar.
Ett undantag gäller dock för myndigheter och den som vill bevaka allmänna platser. De måste fortfarande ansöka om tillstånd, vilket polisens nationella projektledare för kameraövervakning, Joakim Söderström, är kritisk till. Det kommer dock att bli betydligt lättare för polisen att få sina tillstånd för att förebygga och bekämpa brott, vilket också är utgångspunkten för lagförslaget. Det hela handlar om en intresseavvägning mellan den som vill bevaka och den som blir bevakad.
Den nya kamerabevakningslagen är ett stort steg i rätt riktning, även om polisen anser sig missgynnad. Ett exempel på de positiva effekterna är de över 65 000 åtelkameror som idag används av jägare för att bevaka djur i skogen. Endast ett tiotal av kamerorna har i nuläget beviljats tillstånd, vilket gör väldigt många jägare till lagbrytare – helt utan anledning. Det nya förslaget flyttar åtelkameraanvändarna till rätt sida lagen, där de borde varit hela tiden.
Risken med den här stora rörelsen bort från den alltför stränga kameraövervakningslagen är att utvecklingen går för långt åt det friare hållet. Upplysnings- och tillståndskrav för bevakning på allmän plats är därför viktiga begränsningar i lagförslaget. Det vore olyckligt om polisens kritik slutade i en alltför slapp kamerabevakningslag.
Bevakningskameror kan underlätta tillvaron för väldigt många, och därför finns det ingen anledning att omotiverat begränsa bruket av dem. Kameror som har en rimlig funktion på sin plats och inte skadar någon ska också kunna fylla den funktionen utan krångel för användaren. Den rätten ska alltid finnas på den egna tomten, i butikslokalen eller i skogsdungen.