Många grillare är väl medvetna om vad de lägger på grillgallret. För en del är det viktigt att bryta mot ”köttnormen” och grilla något vegetariskt. För andra handlar det om att stödja svenskt lantbruk och hålla beteslandskapet vid liv, som fortfarande är starkt förknippat med sommarängar.
Att vi i Sverige i år skulle ha nått toppen på köttkonsumtionen – peak meat – som Sveriges radio P1 (25/6) gör en stor sak av är möjligt men det betyder i så fall inte att det blir färre kor i hagarna framöver. Trots att den trendanalytiker som P1 talat med spår en nedgång i köttkonsumtionen, baserat på att Jordbruksverkets statistik visar att nötköttskonsumtionen minskat det första kvartalet i år, ser framtiden ljus ut för landets köttproducenter.
Huruvida köttkonsumtionen minskar på helåret kan vara svårt att spå. Vad vi däremot med säkerhet kan uttala oss om är vad som har hänt historiskt. Förra året noterades ett rekord i antalet ansökningar om så kallad förprövning för djurstallar – en sorts bygglov. Antalet förprövningsärenden hos landets länsstyrelser ökade med hela 75 procent för nya djurstallar med dikoplatser och med 50 procent för utökande av befintliga djurbesättningar.
Bakgrunden till att landets nötköttsbönder har så anmärkningsvärt stora planer på att öka produktionen kan förklaras av de senaste årens ökande producentpriser. Från att ha varit en driftsinriktning inom lantbruket som dragits med dålig ekonomi har nötköttsproduktionen blivit lönsam.
För det svenska odlingslandskapet är detta goda nyheter. I spåren av den så kallade mjölkkrisen har många mjölkbönder lagt ned verksamheten eller gått i konkurs. Uppfödning av nötboskap kan i stor utsträckning ersätta mjölkkorna och hålla landsbygden levande och öppen. Många växt- och insektsarter har missgynnats kraftigt av att betesmarkerna har vuxit igen. Det ökade intresset för svenskt nötkött bidrar därför till att den biologiska mångfalden i odlingslandskapet kan bevaras.
Det verkar som om medvetenheten bland konsumenterna om svenskt kötts mervärden i form av låg antibiotikaanvändning, djurskydd och öppna landskap äntligen har fått genomslag i handeln. Allt fler är uppenbarligen villiga att betala en premie för svenskt kött. Men i gengäld kanske man äter mindre kött totalt sett och avstår kött någon dag i veckan.
Det kan mycket väl vara så att minskat köttätande är en trend. I så fall har förhoppningsvis svenskt lantbruk inte så mycket att frukta. Sen vi gick med i EU har köttkonsumtionen ökat med två tredjedelar eller omkring hundra tusen ton. Mer än hela konsumtionsökningen motsvaras av en ökning av importerat kött. Så det finns marknadsandelar att ta.
Alternativen till kött ökar också i form av olika vegetariska produkter. Inte sällan bestående av soja, kokosfett och liknande som inte har en helt neutral miljöpåverkan. Det är inte fel med vegetariska alternativ men man behöver inte ha något dåligt samvete om man lägger svenskt nötkött på grillen ikväll.