Det måste byggas mer. Så kan budskapet från landets samlade politikerkår de senaste åren beskrivas. Alla partier har ställt sig bakom kravet på ökat bostadsbyggande i hela landet. Och det byggs som aldrig förr runtom i landet. Nu börjar dock allt fler höja ett varnande finger för byggboomen.
Behovet av bostäder har ökat kraftigt. Förra året byggdes ungefär 64 000 bostäder. Givet ett snitt på 2,1 boende per enhet är grovt räknat i paritet med förra årets befolkningsökning på 144 000 personer. Behovet av nya bostäder var högt redan tidigare men har givetvis ökat med de senaste årens omfattande invandring.
Produktionen av nya bostäder för de tio kommande åren motsvarar i stort det beräknade behovet. På flera håll såsom i Uppsala är bostadsbristen i fråga om nyproducerade hyresrätter bortbyggd. Det finns knappt någon väntetid på sådana.
Problemet är att det främst är unga, låginkomsttagare och nyanlända som behöver bostäder. De saknar ofta resurser för att klara av de högre hyror som följer med nyproducerade bostäder. Men det går inte att bygga 30 år gamla bostadshus.
Enligt SCB har 23 000 bostäder rivits de senaste 15 åren. Det var resultatet av 1990-talets byggbubbla. Det byggdes för mycket och på fel ställen och resultatet blev stora förluster och använda bostäder. Rivningarna har fortsatt även under åren då talet om bostadsbristen har varit som starkast. Det finns till exempel på kommuner som rev bostäder 2015 för att inte bli tilldelade ett större antal migranter än de bedömde sig klara av.
Det räcker inte med att det byggs, det spelar också roll var det byggs och vad som byggs. Behovet av billigare boendeformer i de delar av landet där trycket är som hårdast är väldigt högt, i övrigt är risken stor att en ny rivningsvåg är att vänta om cirka tio år.
Nu har även Sveriges kommuner och landsting sällat sig till dem som varnar för framtida rivningar. ”Det låter lite konstigt i ett läge då vi har bostadsbrist, men grejen är att man bygger på alla orter samtidigt, på stora och små orter”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL till Sveriges Radio (18/7). Bostadsminister Peter Eriksson håller dock inte med om riskerna, vilket bör oroa.
För att undvika stora förmögenhetsförstöringar vore det lämpligt om politikerna åtminstone såg över stimulanserna som ges till byggbranschen och som riskerar att elda på utvecklingen för mycket.
Det finns många angränsande frågor som politiker runtom i landet också bör se över. Ett sådant exempel dök upp förra året då en lantbrukare i Värmlandsnäs förbjöds av länsstyrelsen att gödsla sin mark på helgerna. Sådana regeltolkningar kommer göra det mycket svårt att köpa loss mark för stadsnära bostadsbyggande, för vilken lantbrukare skulle vilja försvåra sin tillvaro så i onödan?
Det finns många frågor som måste lösas för att säkra ett gott bostadsbestånd för framtiden. Att fortsätta stimulera ett urskillningslöst byggande är dock inte rätt väg att gå.