Det ska inte gå att ha flera olika identiteter i Sverige. Och definitivt inte kvittera ut bidrag på dessa. Att regeringen nu tillsätter en utredning i syfte att stoppa fusket med identitetshandlingar är bra och ett viktigt led i att rensa upp i den organiserade brottsligheten.
Identitetspolitik och vad den innebär i form av påklistrade och självupplevda identiteter har ingenting att göra med ID-handlingar. En person ska ha ett ID kopplat till sin person för att kunna legitimera sig. Det ska inte vara möjligt för en person att ha exempelvis fem olika identiteter i skatteverkets folkbokföring.
Reglerna för hur man får kvittera ut nya pass efter att ha tappat bort sitt pass har stramats upp efter att det visat sig att det satts i system att hämta ut nya pass som sedan sålts vidare till förfalskare. Mer återstår dock att göra när det gäller att trygga fastställandet av individers riktiga identitet.
Det handlar inte bara om att minska mängden bedrägeribrott där kriminella köper varor, lånar pengar eller tillskansar sig bidrag under falska identiteter. Det handlar också om att skydda samhället mot terrorism. Det är ingen överdrift att påstå att det idag uppehåller sig personer i Sverige som begått allvarliga brott i andra länder men som lyckats få en ny identitet och ett nytt liv i Sverige.
Säkerhetsrisken som terrorister med falska svenska identiteter och identitetshandlingar utgör är inte bara fråga för Sverige. Inom EU råder fri rörlighet och lättvindigt utfärdade ID-handlingar i Sverige drabbar alla länder inom Schengenområdet.
Den utredning som regeringen nu tillsätter ska vara klar under år 2019 och en ny lag väntas kunna börja gälla från år 2020. Utredaren ska bland annat titta på möjligheten att införa så kallad biometrisk information i ID-handlingarna vilket på ett tydligare sätt skulle knyta den fysiska personen till legitimationen.
Ny teknik ska naturligtvis beaktas i så stor utsträckning som möjligt men det krävs också att biometrisk information samlas in av de som tar sig till Sverige med tveksamma identiteter och att dessa register vid behov kan samköras med andra länders register.
Regeringen trycker dock hårdast på nödvändigheten av att göra något åt fusket inom välfärdsystemet där ”personer som inte finns” får bidrag. I sammanhanget har både Polisen och flera utredningar upplyst om att det är ett problem att inte mindre än 14 instanser kan utfärda ID-handlingar, däribland vissa banker. Det systemet måste tryggas, kan utfärdarna inte garantera ID-säkerhet kan rätten att utfärda identitetsbevis behöva dras in.
Att bankerna ger sina kunder ID-handlingar för att identifiera sina egna kunder är inget märkligt. Tidigare hade till och med banker möjlighet att ge ut egna pengar. Problemet uppstår när dessa identitetshandlingar används i andra sammanhang, exempelvis gentemot myndigheter.
Det ska inte vara möjligt att ha flera identiteter eller att dölja sin sanna identitet. Det är mycket angeläget att det sker en uppstramning av utfärdandet av ID-handlingar.