Därför ar kornas pruttar inga avgaser

Vad vet vi egentligen om kornas påverkan på klimatet?

3 april 2019 03:00

Är kött- och möjlkdjur är ett klimatproblem, för att de pruttar och rapar?

Naturskyddsföreningen jämför kött- och mejeriprodukternas påverkan på klimatet med ”världens alla bilar, bussar, båtar och flygplan tillsammans”. Orsaken är kornas ”utsläpp”. Men är jämförelsen adekvat?

Kornas släpper ju inte bara ut. Det ingår i ett kretslopp som funnits på jorden sedan urminnes tider. Kors magar är en enastående uppfinning – de gör om enkla kväveföreningar och cellulosa till högvärdigt protein och fett. Kolet som djuren släpper ut har lagrats in i deras foder, från atmosfären, samma år eller året innan. Det förklarade en lång rad forskare nyligen i en informativ debattartikel i SvD: ”Detta kretslopp av kol har ekosystemet och atmosfären hanterat i tusentals år.”

Gräs binder dessutom mer koldioxid än träd, och betande idisslare har under tusentals år skapat meterdjupa lager av matjord som binder koldioxid över lång tid.

Det sägs också att det är slöseri med mark att föda upp köttdjur, eftersom marken kan användas för odling. Dessutom måste vi mata korna med foder som odlats på mark som kunde användas till grönsaker som mättar fler. Men resonemanget är förenklat. Kött det näringstätaste livsmedel som finns. Betydligt färre skulle mättas om man odlade isbergssallad i hagen. Dessutom har vi stora hagmarker i Sverige där det inte går att odla.

Däremot är hagarna avgörande för biologisk mångfald – under förutsättning att det går betesdjur där. Naturbetesdjur behöver inte extra foder under halvåret i hagen. Och det hö de äter på vintern har först gjort ett bra jobb med att binda kol ur atmosfären. Kornas pruttar är ”output” av gräsets ”input”, och kan därför inte jämföras med bilavgaser. Fossila bränslen har ju bundit kolet en gång för alla. Förbränningen blir bara en output.

Nötkreatursuppfödning har varit utbredd i Eurasien i tiotusentals år. Kreatursuppfödarna var ”överklass” på stenåldern i det som skulle bli Sverige. Vilda idisslares betande har dessförinnan varit en del av det naturliga kretslopp som överallt i världen bidragit till gräsets utbredning och bildandet av den bördiga mylla på vilken människan i dag bygger ut sina städer.

Missförstå resonemanget rätt. Fossila bränslen utgör cirka 80 procent av dagens utsläpp och det blir på flera sätt galet att jämföra kossor med bilar och flygplan. Vi ska absolut äta mindre kött för hälsans skull. Köttkonsumtionen har ökat dramatiskt sedan 60-talet och vi behöver inte stoppa i oss så mycket. Och framför allt ska vi inte alls äta kött som produceras genom nedhuggen regnskog. Svenska, naturbetande kor bör vi dock värna. Självklart kan man vara vegetarian eller vegan om man själv vill. Men alla andra borde för gräsets, hagarnas, blommornas, binas och klimatets skull välja svenska betesdjur.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!