Fem år har passerat sedan terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. På eftermiddagen körde Rakhmat Akilov - som hade svurit trohet till terrorsekten Islamiska staten - på oskyldiga människor. Fem människor dog: Ebba Åkerlund, Lena Wahlberg, Maïlys Dereymaeker, Chris Bevington och Marie Kide. Femton skadades svårt. Lastbilen kraschade till slut in i Åhléns.

Drottninggatan har numera större och tyngre betonglejon, för att hindra större fordon att köra fram i hög hastighet. Blomsterurnorna - som väger tre ton vardera - är inte heller endast utplacerade för att det ska se trevligt ut.

När Taimour Abdulwahab sprängde sig själv till döds i centrala Stockholm i december 2010 lyckades han inte döda andra. I april 2017 upplevde Sverige det som vi hade vant oss att se från Frankrike och andra länder som drabbats av flera islamistiska terrordåd.

I fria samhällen finns alltid risken för att en Rakhmat Akilov, eller en Anders Behring Breivik, med ideologiska övertygelser försöker begå fruktansvärda attentat. Enligt Säpo är de tre huvudsakliga extremistmiljöerna i Sverige "den våldsbejakande islamistiska miljön, våldsbejakande högerextremistiska miljön och den våldsbejakande vänsterextremistiska miljön". Härom året larmade Säpo vidare om att säkerhetshotet mot Sverige kommer från både främmande makt och våldsbejakande extremism.

Inget av alla dessa säkerhetshot får gå under radarn. 

Förutom skärpt terrorlagstiftning, övervakningskameror och Säpos viktiga uppgift att upptäcka förberedelser inför terrordåd i tid, behöver också de våldsbejakande idéerna ständigt bekämpas.

Stiftelsen Doku - som granskar den jihadistiska miljön i Sverige - publicerade i fjol en läsvärd och hoppingivande intervju med Anas Khalifa. Han är den första avhopparen från Sveriges våldsbejakande islamistiska miljöer som offentligt berättat om sin ideologiska resa. 

Från att i många år ha varit en hårdför salafistisk predikant är han i dag ångerfull och självkritisk över sin egen skuld för ungdomars radikalisering. Det är viktigt att lyssna på personer som Khalifa för att förstå varför den våldsbejakande islamismen lockar.

Det tog lång tid för det offentliga Sverige att förstå problemens omfattning. De som tidigt slog larm, som terrorforskaren Magnus Ranstorp, anklagades för att sprida islamofobi. I dag är det tack och lov få som viftar bort frågan.

De fem som Akilov mördade kan inte räddas, men vi kan åtminstone försöka göra vad vi kan för att det inte ska ske igen.