Det handlar om vad vi äter, vilka kläder vi köper och hur vi transporterar oss.
Samtidigt säger sig många vilja ändra sina konsumtionsvanor. I undersökning efter undersökning, senast en från Sifo, uppger nio av tio att de skulle välja lokalt producerade produkter om de visste att produkterna hade mindre påverkan på klimatet (Expressen 26/4).
Men ofta gör man inte som man säger. I Sverige köper vi ungefär 15 kilo textilier per person och år, varav omkring åtta kilo hamnar i hushållsavfallet. Nästan en tredjedel av det som köps används inte ens.
Den stora miljöpåverkan från plagg sker under själva tillverkningen, vilket betyder att den stora insatsen man kan göra för att minska belastningen på miljön är att producera mindre. Produktionen av kläder sker mestadels i andra delar av världen, vilket bidrar till klimat- och miljöpåverkan i andra, ofta fattigare, länder.
Man behöver inte vara idealist för att förstå att det är ett systemfel. Det räcker med att vara aktieägare i den populära folkaktien H&M. Klädjätten har fått se sin gamla affärsidé med billiga kläder omsprungen av nya sätt att konsumera kläder. De företag som kommer att lyckas är snarare de som hittar nya värdekedjor och affärsmodeller, inte företagen som syr upp och säljer flest koftor.
Ett exempel är den svenska plattformstjänsten Spotify som börsintroducerades tidigare i år till ett värde av 220 miljarder kronor, vilket gör bolaget större än H&M. Det illustrerar i ett bredare perspektiv den strukturomvandling som håller på att ske inom konsumtionsindustrin.
I stället får moderna klädföretag famla efter en ny affärsidé genom att blicka bort mot välgörenhetsorganisationer som sysslar med återanvändning och återvinning. H&M menar i sin senaste hållbarhetsrapport att företaget under 2017 samlade in 17 771 ton textilier. Förra året avslöjade dock Uppdrag Granskning att företaget bränner tonvis med helt oanvända plagg i värmekraftverk i Danmark.
Vi ser ändå att företagen har börjat få upp hållbarhet på agendan, även om det går långsamt. Beteendemönstret på individnivå är fortfarande svårare att rå på. Det är enklare att påverka företagen än att styra vad enskilda personer gör med sina pengar. Regeringen har halverat momsen på reparationstjänster av bland annat kläder och skor. Det är ett väldigt litet steg, men i alla fall ett försök att få vanliga människor att laga sina saker i stället för att köpa nytt.
Mycket tyder på att framtidens konsumtionsmönster kommer att se radikalt annorlunda ut. Både konsumenter och företag kommer behöva anpassa sig efter en ökad miljö- och klimathänsyn, och det kommer troligtvis att gå snabbt.