Den senaste undersökningen som ger data om väljarnas attityder kommer från Delmi (Delegationen för migrationsstudier) och har genomförts av medieprofessorn Jesper Strömbäck och doktoranden Nora Theorin. Den presenterades vid ett seminarium i Göteborg den 18 maj och kan laddas ned från Delmis hemsida.
Några faktorer gör denna undersökning särskilt intressant.
En av dessa är valet av metod. Det är inte, som så ofta, fråga om en enkätundersökning där ett antal personer får svara på ett batteri av frågor. I stället har man gjort en så kallad panelstudie där ett par tusen personer vid flera tillfällen får svara på olika frågor. Det gör det möjligt att observera förändringar både inom panelgruppen som helhet och på individnivå.
Undersökningen har därtill gjorts under åren 2014 — 2016, alltså precis den period då tillströmningen av flyktingar växte snabbt och den förda politiken lades om. Men samtidigt skiljer undersökningen på attityderna till flyktinginvandring respektive attityderna till invandring på grund av studier, arbete eller förening med anhöriga. Man har också försökt få en bild av attityderna till invandring från olika delar av världen och hur de tillfrågade upplever att invandring påverkar Sverige. Dessutom har man relaterat svaren till användning av olika medier (inklusive sajter som Avpixlat och politiska magasin som ETC).
En övergripande iakttagelse är att attitydförändringarna mellan 2014 och 2016 är små. De grundläggande attityderna tycks ha förblivit desamma också under denna period.
Och i huvudsak är alltså inställningen till invandring positiv. Mest påtagligt är detta när det gäller invandring för studier eller arbete i Sverige. Synen på invandring för att undfly krig och förtryck respektive för att återförenas med anhöriga är mindre positiv — men också där är fler av de tillfrågade positiva än negativa. Siffrorna skiljer sig inte mycket från det ena året till det andra. Dock kan man se en viss ökning av negativa attityder till invandring för att återförenas med anhöriga i Sverige — men också då på en låg nivå.
Den generella uppfattningen inom panelgruppen är att invandring kan berika den svenska kulturen och stärka den svenska ekonomin. Men samtidigt finns också en majoritet som anser att ”det händer alltför ofta att invandrare har seder och traditioner som inte passar in i det svenska samhället”.
Självmotsägande? Inte nödvändigtvis. Det är naturligtvis fullt möjligt att på ett generellt plan se vinster av olika slag för det svenska samhället med invandring, samtidigt som man reagerar mot exempelvis kvinnosynen eller mot inskränkta hedersbegrepp inom vissa grupper.
Det är då knappast heller förvånande att de tillfrågade är mer positiva till invandring från ”kulturellt närstående” delar av världen än till invandring från exempelvis Mellanöstern och Afrika. Men också när det gäller invandring från dessa regioner är de generella attityderna mer positiva än negativa.
Det finns naturligtvis skillnader inom panelgruppen. Attityderna är mer positiva bland kvinnor, bland högre utbildade, bland politiskt intresserade, bland studenter och bland personer med tjänstemannayrken. Det finns skiljelinjer inom och mellan de politiska blocken, liksom mellan SD- väljare och övriga. De som läser ETC respektive Avpixlat (nu omdöpt till Samhällsnytt) drar mycket tydligt åt starkt positiva eller starkt negativa attityder.
Det lär inte överraska många. Det verkligt egendomliga är något helt annat, nämligen att så många politiker, givetvis bortsett från Sverigedemokrater, uppträder och uttrycker sig som om svenska väljare i allmänhet skulle vara starkt negativa till invandring i alla former
Sådana väljare finns. Men de är knappast någon majoritet.