“När 24:e vågen rullar in kommer sällskap om max 1,3 personer tillåtas äta sammanlagt 1/4 huvudrätt och dricka som högst 4,7-procentig alkohol, förutsatt att den serveras i äggkopp mellan klockan 11.23 och 12.05. I övrigt som tidigare. Det är viktigt med rätt åtgärd i rätt tid”, twittrade Expressen politiska kommentator Viktor Barth-Kron (24/2).
Han är något på spåren. Det verkar i varje fall Polisen tycka. “Det rör sig om ett relativt snårigt regelverk som därtill ofta ändras eller utvidgas. Det torde för allmänheten ibland vara svårt att hålla reda på vilka regler som är tvingande och vilka som är rekommendationer,” skrev myndigheten i ett yttrande (DN 2/3). Det kan vara svårt att hålla reda på vad som gäller när det å ena sidan finns tvingande bestämmelser och å andra sidan rekommendationer och allmänna råd – både lokala och nationella. Att reglerna och rekommendationerna därtill är otydliga försvårar än mer för allmänheten att ta till sig av informationen.
Det är inte bara Polisen som oroas över kommunikationen. Erik Angner, professor i praktisk filosofi och beteendeforskare, verkar dela bilden. “Ur ett psykologiskt perspektiv är det klart att den svajiga kommunikationen har haft en effekt. Vill man att människor ska följa nåt man inte är van vid är det viktigt att regeln är enkel, lätt att förstå, legitim, känns rättvis och är samma för alla hela tiden. Reglerna vi har fram till nu har inte varit sådana”, säger han till SVT i ett inslag om rekommendationen om munskydd i kollektivtrafiken (26/2).
Utöver att otydligheten gör det svårt för människor att veta vilka regler de ska följa, gör godtyckligheten att rekommendationerna i sig undermineras. Det märks inte minst i Uppsala. Sedan förra veckan gäller Folkhälsomyndighetens föreskrift att endast sällskap på en person får serveras på kaféer och restauranger. Dock gäller det inte om serveringsstället har en “egen entré” – då gäller högst fyra personer per bord. Daniel Yuksel, chef på Konditori Fågelsången i Gränby, förstår inte vad den nya regeln är till för: “Vad är tanken med det här? Är det att minska smittspridningen? Är det mindre smittspridning om man har en egen ingång?” (UNT 2/3).
Ett annat exempel lyfts av Polisen, att religiösa begravningar regleras hårdare än motsvarande borgerlig ceremoni. “Sådana bedömningar av Polismyndigheten kan förväntas leda till reaktioner och ifrågasättanden hos allmänheten,” skriver myndigheten.
Vi är inte inne i någon 24:e våg, det spelar ingen roll om man serveras i en äggkopp och Viktor Barth-Krons tweet var satir. Men reglerna, lagarna, rekommendationerna, vädjanden och råden är ändå förvirrande. Godtyckligheten och otydligheten skadar allmänhetens förtroende, och motivationen att följa rekommendationerna minskar på så vis. Om man inte längre förstår varken vad rekommendationerna är eller varför de skulle hjälpa, vad har man då för skäl att följa dem?