För varje dag som går växer skandalen kring Svenska Akademien. I dramats centrum står Katarina Frostenson, gift med den sexbrottsanklagade Kulturprofilen med vilken hon äger den kulturscen som genom åren tagit emot stora summor pengar från Akademien. I går kom också uppgifter om att Kulturprofilen ska ha fört vidare namnet på Nobelpristagare inte mindre än sju gånger, vilket alltså förutsätter att Frostenson själv, eller någon annan akademiledamot, haft för vana att tala bredvid mun. Det rimliga i det här läget vore givetvis att Frostenson, av ren självbevarelsedrift och av omsorg om den institution hon representerar, klev åt sidan. Men hon verkar ha för avsikt att sitta kvar på sin stol. Och hon får stöd från akademimajoriteten som vid en omröstning motsatte sig en uteslutning av henne (åtta röstade emot och sex för, bland dem ständiga sekreteraren Sara Danius).
I ett öppet brev i Svenska Dagbladet skriver de åtta akademiledamöterna, bland annat de tidigare ständige sekreterarna Sture Allén och Horace Engdahl, att det vore ett straff utan ”nåd och appell” att utesluta Frostenson. De åtta slår visserligen fast att underlaget för jävsanklagelsen mot Frostenson, med anledning av hennes delägarskap i bolaget som fått ekonomiska medel av Akademien, är ”starkt och till synes otvetydigt” men finner inte detta som skäl nog för uteslutning. Hur de åtta får det att gå ihop övergår nog de flestas förstånd men så har vi gudbevars att göra med företrädare för en institution som gav sig själv Nobelpriset 1974.
Sprickan i Akademien har framträtt i öppen dager. Peter Englund, Kjell Espmark och Klas Östergren lämnade (?) sina stolar med buller och bång i fredags. Men de verkar inte se någon egen skuld i att pengarullningen till Frostensons bolag kunnat pågå under deras år i Akademien eller att anklagarna om sexuella trakasserier viftats bort. Kjell Espmark har varit medlem sedan 1981 och Peter Englund var ständig sekreterare 2009—2015.
Horace Engdahl hävdar å sin sida att ”orden sviker mig” när han ska karaktärisera det som händer i Svenska Akademien. Men orden räckte tydligen till en artikel I Expressen där han kallar de tre avhopparna för dåliga förlorare och utnämner Sara Danius till den sämsta sekreteraren sedan 1700-talet. Engdahl fick svar direkt av Kjell Espmark: ”Det finns ingen heder kvar i kroppen på den mannen.”
Sicken ärtsoppa! För varje dag som skandalen kring de litterära skönandarna fortgår, nersolkas Nobelprisets och i förlängningen Sveriges internationella anseende. För att citera kungen: det är en väldigt tråkig utveckling som uppstått.