Varje nytt svar om Estonia är värdefullt

Ovissheten om Estoniakatastrofen tär på alla anhöriga ännu efter 26 år.

Hålet på styrbordssidan i den nya dokumentären om Estonia.

Hålet på styrbordssidan i den nya dokumentären om Estonia.

Foto: DPLAY/TT

Ledare2020-10-07 06:53
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Vid Estoniakatastrofen för 26 år sedan omkom 852 personer, varav 501 från Sverige. Sorgen och chocken slog hårt mot Uppsala. Totalt kom ett 50-tal passagerare från Uppsala län, varav hela 26 från Nämndemannaföreningen i Uppsala. Ingen av de senare överlevde kylan och de höga vågorna.

Tre länder, Sverige, Finland och Estland, och fyra regeringar (Sverige hade vid hösten 1994 ett pågående regeringsskifte) var inblandade i efterspelet till en av historiens värsta fartygsolyckor i fredstid. Skulle båten och de döda bärgas? Eller skulle Estonia täckas över och bli till en gravplats? Det blev varken eller.

Med fartyget på botten har anhöriga inte kunnat få alla sina frågor besvarade. Konspirationer har fått gro, särskilt efter bekräftelsen 2004 att Estonia använts för hemliga transporter av militär utrustning. Långt ifrån alla har accepterat haverikommissionens slutsats (1997) om att det var svagheter i konstruktionen av bogvisiret i fören som orsakade katastrofen.

Begravd i havet, men inte under havsbottnen. Självfallet skulle det komma fram nya uppgifter om Estoniaolyckan, när ny teknik gav nya möjligheter att undersöka skadorna. Som den fyra meter höga och drygt en meter breda revan, som ett hål, på stålplattan på Estonias nedre styrbordssida. Det tidigare okända hålet syns tydligt i en ny dokumentär i Discovery-kanalen Dplay.

”Det är klart att det uppstår skador när en tung färja slår i havsbotten”, säger haverikommissionens Tuomo Karppinen till den finska nyhetsbyrån STT. Men överlevande hörde en kraftig smäll innan färjan kantrade vilket nu resulterat i spekulationer om en kollision, med till exempel en ubåt. Karppinen kontrar med att ljudet skulle ha varit ”fruktansvärt” om ett sådant hål uppkommit ovan havsytan. Tidningen Ny teknik (30/9) redogör för de olika nya teorierna.

Estlands inrikesminister Mart Helme meddelade i måndags att man vill hämta upp kvarlevorna av de döda, ett ”humanitärt uppdrag”, och ta reda på vad som hände Estonia. I Sverige öppnade Sverigedemokraterna på tisdagen för att häva gravfriden. Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har krävt regeringen på svar om Sveriges ståndpunkt angående en ny utredning om katastrofen. Statsminister Stefan Löfven säger att han tar de nya uppgifterna på största allvar.

Kanske ger en ny utredning inga svar. Kanske har det upptäckta hålet en helt naturlig förklaring. Men då vet vi det. Det är ovissheten som tär på anhöriga över hela landet. Att gå Estland till mötes och svara på så många frågor som möjligt är det minsta regeringen kan göra.