Varför frivilligt övervaka oss själva?

Invändningarna var skarpa. Men partistyrelsens motion B101 antogs av Liberalernas landsmöte.

Den populära aktivitetsmätaren FitBit loggar varje rörelse hos miljontals aktiva användare.

Den populära aktivitetsmätaren FitBit loggar varje rörelse hos miljontals aktiva användare.

Foto: Gorm Kallestad

Ledare2019-11-22 06:54
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Enligt motionen ska domstolar få utfärda vistelseförbud till gängkriminella som begår brott i utsatta områden. Hur förbudet ska utformas förklaras inte. Flera ombud kallade därför förslaget för symbolpolitik. I det finns en poäng. Men om vår kultur får oss att frivilligt övervaka oss själva?

Förra veckan meddelade Google ett partnerskap med USA:s näst största sjukhusnätverk Ascension. All data från miljontals patientjournaler i 21 delstater ska lagras i Googles molntjänst, för att dess algoritmer ska kunna läsa av och lära sig tolka hälsodata. Bolagen vill skapa mjukvara för att bättre analysera, behandla och förutse sjukdomar.

Det låter läskigt. Särskilt som brittiska myndigheter redan 2017 varnade ett stort sjukvårdsbolag för att bryta mot dataskyddslagen vid överföring av patientdata till DeepMind – vars ägare Google då byggde ett system för analys av njurskador med hjälp av deras data.

Än värre blir det i ljuset av Googles nyligen aviserade köp av bolaget bakom den populära aktivitetsmätaren FitBit, som loggar varje rörelse hos de nära 28 miljoner aktiva användarna. Vissa har valt att gå över till Apples digitala klockor.

Men även Apple vill in i användares blod och dna. I veckan meddelade bolaget att det ihop med Harvarduniversitetet inleder en storskalig studie om kvinnors hälsa. En miljon kvinnor som använder Apples telefoner och klockor ska rekryteras för att under ett årtionde samla och dela information om menstruationscykeln, graviditeter, klimakteriet, hjärtat och generella hälsotillstånd. Den självrekryterade gruppen lär knappast protestera. De delar redan data om sin kommunikation, rörelseaktivitet, sömnmönster och puls. Här ligger också problemet.

En stor grupp människor har låtit enskilda företag och teknologier gå så långt i exploateringen av privatlivet att ytterligare några steg knappast känns som en uppoffring. För att stå utanför måste produkten bort från ens liv. Den som lagt tiotusentals kronor lär dock uppleva den mentala tröskeln som för hög. Så får vi något som att en miljon kvinnor berättar om sin mens till ett bolag de trodde sig köpa telefoner av.

Liberaler har med rätta kritiserat användningen av statens våldsmonopol för att övervaka enskilda och bostadsområden. Att de flesta sedan använder sig av privata tjänster och produkter som går än längre och djupare in i människans sfär kanske inte är symbolpolitik. Men det är symboliskt.