Regeringen skjuter till sex miljarder kronor i vårbudgeten till regionerna, med syfte att undvika uppsägningar inom vården 2024. Kommentarerna från oppositionen, som varit på helspänn sedan Ulf Kristerssons löfte i TV4 för några veckor sedan, pendlade mellan ”fiasko” och det mer drastiska ”vårdslakt”. Allt är som vanligt med andra ord.
De facto finns en vårdkris och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) varnar för sammanlagt 24 miljarder kronor i underskott i regionerna 2024, varav 21 miljarder inom vården. Men att pricka rätt med ett statligt stödpaket har inte varit så svårt sedan 2009, i spåren av den globala finanskrisen. Sex miljarder kronor kan vara alldeles för lite, men det kan också vara fullt tillräckligt.
Svårigheten består av flera oavslutade processer. Pandemin och pandemistöden påverkar fortfarande. Regionerna gjorde ett plus på 60 miljarder kronor under åren 2020-2022. Det vändes till underskott i fjol, men inte alls så mycket som befarats. Siffrorna är inte klara men den största regionen Stockholm klarade sig med ett minus på endast en miljard (mot 3,5 miljarder enligt budget).
Andra processer som påverkar är utfasningen av hyrpersonal och risken för en djupare lågkonjunktur. Konjunkturen tyder på minskade skatteintäkter och större behov av besparingar. Kanske. SKR:s gissning om 2024 är så god som någon annans.
Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ida Gabrielsson är säker på att det blir ”slakt”. ”Det är ett vårdsvek som innebär extremt sänkt bemanning och massuppsägningar i svensk sjukvård”, säger hon (Expressen 4/3). Men det är lite oklart vad hon grundar det på. I SVT:s enkät till de 21 regionerna (1/3) är det bara två, Östergötland och Skåne, som säger att de kommer att behöva varsla personal.
Läkare och sjuksköterskor är undantagna från varslen i dessa två regioner, liksom överallt annars i vård-Sverige. Stora besparingar måste göras på de flesta storsjukhus, men det man talar om är effektiviseringar och minskad administration. Det är tankeväckande i sig att det finns en administration att dra ned på utan stora konsekvenser för många sjukhus.
Stort överskott, mer personal. Underskott, mindre personal. Det är en helt naturlig process, även om konjunkturen kan ställa till det i år. Frågan är bara hur Ida Gabrielsson (V) har tänkt sig att locka nya sjuksköterskor när hyrpersonalen ska trappas ned ytterligare? Vem vill komma till ett ställe som ska ”slaktas” med ”massuppsägningar”?
Det viktiga för henne (samt för S, LO och S-regionstyren) är alltså inte vården i sig, utan berättelsen om en regering som suttit passiv och orsakat en vårdkris.