Är språktester viktiga i arbetslivet? Det beror förstås på vad det är frågan om för arbete.
Om man som grönsakshandlare i ett miljonprogramsområde talar flera språk från Mellanöstern, men har knagglig svenska, kan det flyta på bra. Andra, som jobbar på internationella företag, kan klara sig på till exempel engelska. Jobbar man däremot inom vård och omsorg, och har daglig kontakt med vårdbehövande äldre svenskar, är svenskan desto viktigare. Av det enkla skälet att vården är till för den som behöver den.
Nu sällar sig även Uppsala till de kommuner som vill införa språktester i äldreomsorgen. För att, som det heter, mäta "kommunikativ förmåga" för det arbete som är tänkt att utföras (UNT, 17/8). Äldrenämndens ordförande Caroline Hoffstedt (S) medger att högre krav i svenska kan försvåra rekryteringen av personal, men påpekar samtidigt att "det måste finnas en språklig grundnivå".
Det centrala måste vara att arbetet kan utföras på ett bra sätt. Och som sagt: vården är i första hand till för vårdbehövande. Det är därför krav på sådant som samvetsfrihet för barnmorskor, som vägrar utföra aborter, med rätta avvisas. Patientens vårdbehov väger helt enkelt tyngre.
Vänsterpartiets Tobias Smedberg är därför fel ute när han avfärdar högre språkkrav i äldreomsorgen "om det ökar tröskeln för människor att komma in på arbetsmarknaden".
Arbetstagare är inte oviktiga, men är inte den enda gruppen att ta hänsyn till. Det är givetvis bra om man kan erbjuda språkstöd för personal inom vården, i Uppsala har det politiska styret avsatt fem miljoner kronor i nästa års budget för språkliga stödåtgärder. Men det som ska stå i fokus är som sagt att ett arbete - för exempelvis äldre som behöver omsorg - kan utföras.
Därmed inte sagt att man ska vara språkdogmatiker, eller att det saknas förklarliga skäl till uppkomna situation.
Svenska är ett litet och annorlunda språk i världen, inte enkelt för alla att snabbt lära sig. Inom äldrevården möter man äldre som många gånger har svenska som sitt enda trygga språk. SFI, Svenska för invandrare, saknade länge en nödvändig individanpassning. Effekterna av en sedan länge dåligt fungerande arbetsmarknadsintegration märks.
Personal inom äldrevården som försöker lära sig bättre svenska ska förstås få uppmuntran. En del kan säkert förbättra svenskan med enkla medel på arbetsplatsen. Men för andra kan det vara bättre att först kämpa på med språkstudier - eller hitta ett mindre språkkrävande jobb.