Det är ingen överdrift att säga att alla känner någon som utsatts för bedrägeribrott. Siffrorna fortsätter spikrakt uppåt i den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) från Brottsförebyggande rådet (Brå). 6,9 procent uppger att de utsattes för ett försäljningsbedrägeri ifjol, mot 6,1 procent 2022. Även kort- och kreditbedrägerier ökar och har gjort så i ett antal år.
Sexualbrotten minskar däremot, 3,8 procent av befolkningen utsattes i fjol (6,3 procent av kvinnorna). Det ska dock ses mot bakgrund av en mycket kraftig ökning 2014-2017 och det är långt kvar ned till de nivåerna (två procent av befolkningen uppgav att de utsattes 2014).
Den digitala utsattheten är välkänd, särskilt för de äldre. Det behöver göras betydligt mer, i lagstiftningen liksom av polisen och bankerna. Tilliten till det finansiella systemet, att ens besparingar är säkra, är en hörnsten i samhället. Sexualbrotten behöver ytterligare analys, både vad gäller den branta ökningen och den långsamma minskningen, men också mer resurser om fler gärningsmän ska kunna lagföras.
En siffra som alla håller ögonen på i NTU är den om man törs gå ut på kvällen i sitt eget bostadsområde. Tala om frihetsfråga, den grundläggande rättigheten att inte vara fånge i sitt eget hem, att kunna kvista över till centrumbutiken om något saknas till middagen!
Här kan man säga att rädsla inte alltid bygger på beräkning och iskall logik. För 5-10 år sedan fick den ängsliga höra att hen oroade sig i onödan. Brottsligheten går faktiskt ned, sade man, och risken för att drabbas av det ökande skjutvapenvåldet var mikroskopisk. Under åren 2016-2020 svarade mellan 28 och 30 procent ja på frågan om de var otrygga i sitt område.
Lika ologiskt är i så fall att tryggheten ökat något de senaste åren, då 26 procent nu säger att de helst stannar hemma på kvällen. Det är ju de facto så att skjutningarna och sprängningarna blivit betydligt mer oförutsägbara. Gärningsmännen blir yngre och yngre och går inte sällan till fel port. Offren är ibland bara släkt med den som ska utsättas för hämnden och kan bo lite var som helst.
Den sittande regeringen är i hög grad beroende av att tryggheten ökar om den ska väljas om. Om tendenserna i NTU håller i sig kommer justitieminister Gunnar Strömmer (M) att peka på ett knippe nya lagar och ökade resurser till polis och rättsväsende. Problemet är att tryggheten förändras med en fördröjning och som sagt inte alltid med logiska förtecken. Varken denna, nästa eller nästnästa regering lär få folk att vilja gå och köpa grädde vid 20.00-tiden.