Om två veckor börjar höstterminen. En gemensam förhoppning från alla elever och föräldrar är naturligtvis att utbildningen utmärks av hög kvalitet. Svenska elever har de senaste åren halkat efter i internationella mätningar och svenska högskolor vittnar om att studenterna inte har tillräckliga kunskaper med sig från gymnasiet. Att lösa skolkrisen är en av Sveriges viktigaste utmaningar och av central betydelse är att höja utbildningens kvalitet.
Skolans huvudmän är enligt Skollagen skyldiga bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och kontinuerligt följa upp hur väl utbildningen lever upp de nationella målen. I en ny rapport har nationalekonomen Henrik Jordahl på uppdrag av Svenskt Näringsliv undersökt hur kvalitetsarbetet i svenska skolor skiljer sig åt beroende på huvudman. Rapporten visar att skolföretag arbetar mer systematiskt med uppföljning och analys än kommuner.
En av de undersökta kommunerna är Uppsala. Här går ungefär en femtedel av eleverna i en friskola. De absolut flesta går alltså i en skola som drivs i kommunal regi. Jordahl visar att Uppsala kommun brister i sitt kvalitetsarbete. Bland annat har Skolinspektionen kritiserat kommunen för att ha en otydlig styrning mot de nationella målen.
Den senaste tiden, särskilt efter skolkoncernen Academedias börsnotering i juni, har friskolors vinster och möjlighet till aktieutdelning åter blossat upp som ett huvudämne i skoldebatten. Jordahls rapport visar att det finns anledning att byta perspektiv.
Det finns nämligen inget tydligt forskningsstöd för att vinster skulle leda till sämre studieresultat. Däremot verkar ett systematiskt kvalitetsarbete kunna bidra till att höja elevernas resultat. Att kommunerna slarvar med uppföljning och analys av utbildningen borde därför oroa alla som vill vända den negativa trenden i svensk skola.
Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet vill förstås ha en svavelosande debatt om vinster och skolföretag. Men Sveriges elever förtjänar bättre.