Striden gäller några miljarder kronor och vilken månad de ska betalas ut. Mycket pengar, men inte jämfört med de totala välfärdskostnaderna som för kommuner och regioner tillsammans är över 1 000 miljarder.
De flesta verkar överens om att det behövs mer pengar, bland annat för att det blir fler barn och äldre. Sveriges kommuner och regioner (SKR) räknar med att det 2022 saknas över 40 miljarder kronor.
Rikspolitikerna vill gärna visa handlingskraft och satsa på viktiga områden. Det har givit mer riktade bidrag, där staten bestämmer vad pengarna får användas till. Särskilt inom skolan.
Riktade bidrag gör att mer tid går åt att söka, rapportera och ger mindre frihet att anpassa verksamheten till hur det står till lokalt. Mindre kommuner kan avstå från att söka bidragen för att det uppfattas som för krångligt.
Det finns även oroande tecken på att tid används fel. SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog lyfte inför Frisinnade klubben fram att det har blivit betydligt fler upphandlare, it-personal och kommunikatörer. Socialsekreterare lägger bara ned 13 procent av arbetstiden direkt på kunder/brukare/klienter, biståndshandläggare 12 procent, hemtjänstpersonal 50 procent, personal på särskilt boende 55 procent och sjuksköterskor i hemtjänst 18 procent.
Välfärden behöver mer pengar men den behöver också fungera bättre. Det finns även besvärliga problem med hur den i dag är organiserad.
Kommuner och landsting värnar självstyret och att medborgarnas röster i val ska få slå igenom på politiken. Människor röstar annorlunda i olika delar av Sverige.
Rikspolitiker och intresseorganisationer kan lyfta fram att det ska vara lika över hela landet. Det leder till krav på att staten bör ta över hela delar av välfärden, som sjukvård, skola eller försörjningsstöd. Sverige är ett av få länder där kommuner och regioner själva får bestämma hur hög skatten ska vara. Men den enda skatt de har är inkomstskatten, som redan är väl hög.
Så i praktiken återstår ökade statsbidrag, vilket gör det lockande för staten att bestämma mer över hur pengarna används. De här frågorna diskuteras gärna en och en, skattestopp där, förstatligande eller självstyre av sådant som skola där.
I stället borde kommunernas och regionernas uppgifter och inkomster behandlas samlat. Vad bör bestämmas lokalt och vad ska staten styra? Kan kommuner få ta ut andra skatter, i stället för att bara bestämma över inkomstskatten? Det kunde till exempel ge glesbygdskommuner inkomster vid sådant som gruvbrytning eller energiproduktion.