Vägen mot Nato kräver omsorgsfull bevakning

Det är för tidigt att jubla över att Sverige blivit medlem i Nato.

Natochefen Jens Stoltenberg, överst till vänster, lyckades i sista stund samla Sverige, Finland och Turkiet till ett avtal.

Natochefen Jens Stoltenberg, överst till vänster, lyckades i sista stund samla Sverige, Finland och Turkiet till ett avtal.

Foto: Bernat Armangue

Ledare2022-06-29 14:55
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Sex veckors nervös väntan efter att ansökningshandlingarna undertecknats var över. Statsminister Magdalena Andersson och utrikesminister Ann Linde kunde andas ut vid Natomötet i Madrid, efter att avtalet med Turkiet i sista stund var klart. Avtalet är positivt för Sverige, Finland och Nato, och därmed för säkerheten i Europa. Endast Ryssland har skäl att klaga.

S-regeringen sitter säkert fram till valet då ett eventuellt misstroendevotum från Miljöpartiet endast lär samla stöd från Vänsterpartiet, inklusive den partilösa Amineh Kakabaveh. Regeringen gör ändå klokt i att lyssna på invändningarna och att ta rädslan från svenskar som hotas av utlämning till Turkiet på största allvar. Avtalet behöver klargöras på flera viktiga punkter.

Ett avtal med en auktoritär ledare i ett land som strävar efter att bli en (till att börja med) regional stormakt är något annat än ett januariavtal med Centern och Liberalerna. Att göra luddiga skrivningar och utfästelser och tänka att det löser sig efter hand, det kan med andra ord straffa sig. Mycket kan hända under de 6-12 månader det väntas ta innan Sverige är en fullvärdig medlem i Nato.

Vad betyder det till exempel att Turkiets begärda utvisningar av terrormisstänkta ska hanteras skyndsamt och grundligt och ”med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet”? Det ska dessutom upprättas ”bilaterala rättsliga ramar” för att underlätta utlämningarna.

Självklart är journalisten Levent Kenez, som flydde till Sverige i samband med kuppförsöket 2016, orolig. Högsta Domstolen i Sverige har slagit fast att brotten han anklagas för av Turkiet inte motsvarar brott enligt svensk lag. ”Allt som Turkiet anklagade mig för var kopplat till min journalistik”, säger Kenez (Expressen 29/6).

Erdogan har åtskilliga gånger demonstrerat sin syn på pressfrihet, exempelvis när han attackerade Angela Merkel 2016 på grund av ett tyskt satirprogram. Hundratals journalister i Turkiet sitter också fängslade. Den turkiske ledaren har även domstolarna i sin hand medan Sverige är en rättsstat. Så vad exakt innebär dessa bilaterala rättsliga ramar?

Möjligen var det löften om amerikanska stridsplan som fick Erdogan att skriva på, om detta vet vi inget i dag. I så fall kanske han kan nöja sig med mer svepande formuleringar om att även Sverige och Finland motsätter sig terrorism. Men närhistorien förskräcker, där repression mot oliktänkande varit ett av hans viktigaste medel, och där enskilda människor utgjort troféer som säkerställt hans makt. Vaksamhet anbefalles i Sverige och Finland under de kommande månaderna.