De svenska företagen ser lite ljusare på framtiden igen, visade Konjunkturinstitutets senaste barometer som släpptes under onsdagen. Det är glädjande nyheter, men det är viktigt att ha i åtanke att läget fortfarande är mörkt. Även om stämningen stiger är det från väldigt låga nivåer och utsikterna inför hösten är minst sagt osäkra.
Dessutom har staten hittills tagit en stor del av den ekonomiska smällen. Genom systemet med permitteringar, slopad karensdag, övertagandet av sjuklöneansvaret, anstånd med skattebetalningar, omställningsstödet och sänkta sociala avgifter klev staten in och tog ett enormt ekonomiskt ansvar för att förhindra att alltför många företag gick omkull och att arbetslösheten skenade alltför mycket. Det mesta tyder på att det var rätt sak att göra, men förr eller senare måste finansdepartementet kliva åt sidan och låta den ekonomiska nedgången få ett större genomslag i samhällsekonomin.
Regeringen har räknat med att kostnaden för coronaåtgärderna kommer att landa på ungefär 250 miljarder, vilket motsvarar en fjärdedel av statens budget under ett normalt år. Ekonomistyrningsverkets siffror, som presenterades under torsdagen, för första halvåret 2020 visar att statens utgifter hittills ökat med 115 miljarder och intäkterna minskat med 55 miljarder jämfört med första halvåret i fjol. Pengar som det kommer ta lång tid att få tillbaka och som kommer begränsa reformutrymmet och tvinga fram besparingar kommande år.
Samtidigt som det sker kommer en större del av de ekonomiska konsekvenserna läggas över på den privata sektorn. Kostnaden för företagen kommer att öka när stöden trappas ner, och arbetslösheten kommer att öka när det inte längre går att permittera i lika hög utsträckning. Om de inledande krisåtgärderna var en himmelsk drog för att minska chocken blir det nu dags för den beska medicinen när verkligheten börjar komma ikapp. Ett första steg i det är att möjligheten till korttidspermitteringar minskar från och med första augusti.
Det är en stor utmaning som regeringen nu står inför. Näringslivet kommer inte vara särskilt förtjusta i att stöden minskar, arbetslösheten som redan ligger på nästan 10% kommer att öka och tidigare utlovade satsningar kan behöva ställas in eller skjutas på framtiden. Samtidigt kommer stödpartierna vilja bevaka just sina punkter i Januariavtalet och oppositionen ta varje chans att göra politiska poäng på nedskärningar och minskade företagsstöd.
Men kursen måste hållas. Även om det är frestande att låta miljardrullningen fortsätta så måste kranen förr eller senare vridas åt. Staten kan inte skydda företagen och de anställda från verkligheten hur länge som helst. Vi får hoppas att Löfven har det mod som krävs.