Riksbankschefen Stefan Ingves hann inte mer än avgå vid årsskiftet förrän han sa vad han egentligen tyckte, till den amerikanska tv-kanalen CNBC: ”Jag har gång på gång sagt att svenska hushålls skuldnivå är alldeles för hög och att domedagen kommer att komma när räntorna går upp – och nu går räntorna upp”, sade han.
Han fick omedelbart kritik från vänster. ”Han säger att det är en dysfunktionell marknad i stort och där har Riksbanken en stor påverkan”, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé (Expressen 11/1).
Det ligger en del i att lågräntepolitiken under 2010-talets goda år fått bostadspriserna att rusa och nya låntagare att skuldsätta sig högt. Den enda motvikten har varit bolånetaket och amorteringskraven vilket ger en viss fallhöjd när räntan åker upp och bostadspriserna vänder ned. En eventuell ”domedag” för hushållen kan bli verklighet om lågkonjunkturen blir lång och djup, med kraftigt stigande arbetslöshet då många tvingas sälja sina högt belånade bostäder.
Härtill var jag nödd och tvungen, säger kanske riksbankschefen, likt en biskop Brask. Han kan peka på övriga centralbankers agerande, särskilt i Washington och Frankfurt, samt på pandemins plötsliga krav 2020 på att pengarna inte skulle ta slut och att ekonomin skulle frysa helt. Han kan framför allt peka på det penningpolitiska målet, att ha varaktigt stabil inflation på omkring två procent.
De senaste tio åren, fram till i fjol, har Stefan Ingves låtit på ungefär samma sätt. ”Med stöd av Riksbankens minusränta och obligationsköp har vi i Sverige haft en god ekonomisk utveckling och en inflation i linje med målet”, sade han exempelvis vid en utfrågning i Riksdagen (24/9 2019). Ingen politiker med självbevarelsedrift, till höger eller till vänster, har haft något att invända mot räntepolitiken.
Stefan Ingves har gjort sitt jobb. Samtidigt har han ständigt, efter varje räntebeslut, skickat ut signaler om att andra också borde göra sitt. ”Hushållens skuldsättning fortsätter att skapa oro och bostadsmarknaden i Sverige ser inte bra ut”, sade han till exempel till DN (27/6 2017). Det politikerna borde ha gjort, menade han, är bland annat att avveckla de generösa ränteavdragen.
Förr eller senare kommer räntan att behöva höjas igen och då måste andra åtgärder vara på plats, har han varnat. Annars väntar ett ras, en sprucken bubbla med effekter på hela samhället, som på 1990-talet. Stefan Ingves tid som chef för Riksbanken, 2006-2022, visar på en röd tråd genom finanskris, pandemi, energikris och krigsinflation. Hur många andra höga tjänstemän kan skryta med något sådant?